Så har ännu en helg snart gått till ända och jag har fastrat färdigt för den här gången. Ett av mina brorsbarn vaknade med rejäl förkylning idag, stackarn. Jag hoppas det går över fort!
Vädret har växlat men på morgonen kändes det som sommar. Härliga sommar.
Jag har lite som oroar mig under de kommande veckorna, så när huset blev tomt så satte jag mig en stund och oroade mig ordentligt sen fick det räcka med det. Man kan ju inte oroa sig hela tiden, det hjälper ju ändå inte. Några av sakerna kunde jag stöka av direkt medan annat är tidsbundet och inte kan påverkas. Nåja, oavsett oro eller inte så är det snart förbi.
Maken och jag gick en runda, lika lång som simdistansen i Ironman. Vi gick på samma tid som en medelmåttig simmare i sagda Ironman och då tyckte jag inte vi gick så långsamt. Hm, 3,9 km är långt att simma! Vi stötte inte på några järnmän på vår promenad men den här filuren blängde på oss.
Tänk vilka sura typer det finns! Jag tror föresten han heter Karl-Alfred.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar