Motattack, tack!

Jag måste tyvärr meddela att efter en katastrofal måndag så kommer troligen en minst lika eländig tisdag. Det är min erfarenhet i alla fall, och jag skulle mer än gärna ändra uppfattning!

Jag skulle kunna skriva något om inskränkthet, oförmåga att förutse och förstå konsekvenser av handlande och en naiv tro på att om man sätter sig på tvären så blir allt mycket bättre sen, men jag har ingen lust att sprida så mycket negativ energi omkring mig så i stället skriver jag

JAG ÄLSKAR LIVET! OCH NATUREN!

Det är fantastiskt när solen skiner, det är 13 grader varmt och jag kan gå ut och gå när det är ljust, trots att det snart är kväll. Jag är så glad för mina nära och kära och för att det finns värme och omtänksamhet, och för tröstande kramar och ovillkorlig delad glädje!

Visst är det härligt?!

Häromnatten så bodde jag på hotell i storstan, och i tystnaden och lugnet så stickade jag klart ett par sockor. Att försöka fotografera dem med mobilen var inte så lätt, men det fick mig att fnissa för mig själv en stund.

 Innan det började skymma så hade jag den här utsikten. 

 Visst är det fint även mitt i stan? Solen skiner överallt!

Hurra!

Uppsträckning!

Vilken måndag! Dagar som den här borde förbjudas!

Jag blundar och tänker att lugnet sakta sänker sig över mig, men det är svårt och lugnet vill liksom inte fastna på mig...

Jag borde plocka fram en meditativ stickning, men jag har inte ro att sitta ner, så jag flänger runt ett tag till och hoppas nästan att någon ska ta tag i mig och hålla fast en stund. Det kanske funkar att nåla fast sig? Och få sig en uppsträckning?

 Det skulle kunna vara värt ett försök...

 Det finns lite plats över på hoppa hage-dynorna...

...bredvik Shetland Triangel Lace-sjalen.

Fast.... jag har nog inte knappnålar så det räcker...

900 säkra

Det är bra att jag har många små säkerhetsnålar. 900 st har jag använt idag för att nåla topp, vadd och baksida.

 Lite öm i fingrarna är jag nu.

 Quiltning påbörjad!

Fortsättning följer.

Dahlior i februari

Igår var det årets åttonde Fina Fredag och jag hade 2 x Karin på mig.

Min fina svarta klänning från Karin Sömmare och min nya ulljacka från Karin på KMG Gotland.

Eftersom jag bodde på hotell igår och inte hade någon annan kamera än den i mobilen så blir det en usel bild, men det kan inte hjälpas.

En inte fullt så stor dahlia - så kan man kalla kursen som Ingrid på Husqvarnabutiken i Vimmerby anordnade idag. Vi använde mallar från Marti Michell och det skars och det syddes för glatta livet.

 Fullt hus!

 Mina högar med allt som behövs - tyger, nålar, beskrivning och matchande glasögon.

 Eva sydde i underbart grönt.

 Anette E använde en presentpack som mognat ett par år.

 Lena N sydde i vackert rosa och grönt.

 Ing-maries härligt glada batikdahlia växte snabbt.

Ingbritt sydde i fina fina turkosa tyger från Orlando. Jag var så avis... Hon bestämde sig senare för att byta ut stjärnan i mitten till ett annat tyg. Lena As fina gula fick jag inte på bild tyvärr.

Mina delar blev färdiga men inte ihopsydda, och jag hoppas få ihop 360 grader när jag är klar, för nu ser det lite spännande ut eller vad man ska säga.

Otroligt kul, och förlåtande trots svängda former och isättssömmar. Ikväll blir det ett svårt val - sy ihop hela cirkeln eller se på meloditrudilutten... Jag tror jag väljer...att sy! :o)

På väg

Jag ägnar tid åt tågåkande och kontemplation. Inte det sämsta! Jag fascineras så av människor, som kvinnan på andra sidan gången med hår lila som violkarameller och långbyxor, i samma färg, nedstoppade i för stora stövlar. Jag gissar att hon är runt 70 och att hon rökt stora delar av sitt liv. Hon hostar djupt och rossligt som andra rökare jag känner och hennes överläpp är full av rynkor. Och till min stora förvåning plockar hon upp en Ipad ur ryggsäcken. Visst är det spännande med människor!

Själv är jag hon som stickar. Först sockor, sen inte en, utan två sjalstickningar.

Tåget far fram och jag sitter stilla, men ändå inte.

Glitter och glam

Tant Turkos ler förnöjt!

 Vad ska jag hitta på med de här sötnosarna?

Pimpa en väska kanske?

En-som-tänker-är

Läste ni det här häromdagen:

Lycka är ingen destination. Det är ett sätt att resa.

Jag tänker på det, vrider och vänder på tankarna och orden och vad orden innebär.

Ett sätt att resa...

I tidningen igår morse läste jag en artikeln om en tjej som fyllde 45 i dagarna och hon sa nåt i stil med "Det är bra att vara 45 för nu vet jag att jag ansvarar för min egen lycka". 

Tänk så många människor som inte kommit på det än, - att de själva är ansvariga för sin egen lycka. Att de inte är beroende av någon annan för att känna sig lyckliga, och att lycka inte är ett tillstånd som man stannar i för evigt. Lyckan är där när man gör något, när man skapar, när man ser naturen växa - i handlingen, i stunden. Lycka är inte att ingenting göra, i alla fall inte i långa loppet. 

Hur ser din lycka ut? Min lycka är i skapandet, när skapandet får mig att glömma tid och rum. Och min lycka är nog blå. Eller grön. 

På stickorna är det en sjal idag. En rosa.

Det är också lycka.

Ljudet av vår

Våren låter! Den låter som snö som smälter och som fåglar som kvittrar. Idag lät det vår. Överallt.

Jag varvar lite sockstickning med några varv på Kauni-Offe-koftan. Ett framstycke och bakstycket är nu klart. Effektgarnet randar sig inte som jag hade tänkt, men det blir ju inte alltid som man tänkt. Ibland blir det bättre. Ibland bara annorlunda.

Beige-marin-rosa-lila. Undrar vad kanten ska få för färg...

Patrullerande vakter

Ett slags vårtecken har jag upplevt idag. Nämligen det här:

 Min på senaste tiden saltvita bil är numera svart igen.

 I alla fall för en kort stund.

På mina fötter finns herrsockor.

 Jag hoppas inte skaften är för vida, men de passar alltid på någon om de är för stora för den tänkta mottagaren.

 Fötterna till de här spåren smyger omkring runt mitt hus.

Jag tror de har stenkoll på mig! Både ovanifrån och underifrån. Jag tolkar det som att jag har både vakter och beskydd. :o)

Plommonlila och rödbetsrött

Hemma hos oss går det i förkylningens tecken just nu. Käre maken har varit sjuk en vecka, och idag vaknade sonen med feber och mycket glansig blick. Jag bekämpar alla tänkbara bacillinvasioner med diverse grejer från apoteket, iskallt vatten och brännhett te och ett upprepat mantra "jag är frisk, och jag fortsätter vara frisk". 

Har ni saknat Fina fredan? En fredag glömde jag bort att ta bilder, en annan fredag kände jag absolut inte för att ha klänning och i fredags höll jag på att glömma fotningen - men, på en parkeringsplats, alldeles innan dagsljuset försvann, blev det en bild i alla fall.

Jag gillar verkligen den här klänningen, men tyvärr har den spruckit i ett par sömmar. Jag hoppas kunna fixa den, men annars får jag väl sy en ny...

I går tog jag och bästa K en sväng till Syfestivalen. Jag hade en begränsad inköpslista, vilken jag för ovanlighetens skull höll mig till - nästan förstås. Utöver att köpa vadd, garn till ett påbörjat projekt där garnet tagit slut och långa dubbelblixtlås, så fastnade jag här:

 Jättejättefina ulljackor från Gotland!

 Jag köpte en jacka likt den ovan, fast i en en plommonlila färg. Den kommer bli skön framöver!

När man har shoppat lite behöver man en god sallad med rödbetscreme.

Nån som vet vad de gröna omjöliga bönorna heter? De var goda.

Sen vimlade vi runt, hälsade på några kändisar och okändisar och bara njöt.

 En bra dag helt enkelt!

Nej, nu måste jag snyta mig.... Jag är frisk, och jag fortsätter att vara frisk...

Vägen är målet?

Vart är du på väg idag?

Jag undrar vart jag hamnar?
Lycka är inte en destination, det är ett sätt att resa.

Lyssna på radioessän om den exploderande lyckotrenden.

Vita gäss

Jag måste bara säga...

...att jag gillar den här bilden.

Man skulle kunna tro att jag längtar efter en annan årstid än vinter.

Men solsken på vit snö är också fint!

:o)

Känslans ansikte

Idag känner jag mig så här.

I morgon hoppas jag att jag känner mig så här.

Lätt som en plätt!

Kalla fötter

Och så kom det sådär en decimeter snö till i natt, och ytterligare lite under dagen idag - det är tur att det är vackert med naturen klädd i vitt! Och så är det ju så bra träning att skotta snö... Lilla Dot - var är du min bästa snöskottare när jag behöver dig?!

Vi har i alla fall fått fram brevlådan och det går att få ut bilen och nu håller jag tummarna för att inte plogbilen kommer och kör upp en isvall igen.

 Och titta här - en ny kantremsa! Yummy!

Nya toppen sys på svarta pärlan och det går jättebra. Snygg raksöm, bra matning och stark motor. 

För övrig så slår jag ett slag för Hjälpstickan!

Just de här sockorna har en mottagare redan, men nästa par blir till Hjälpstickan. Sockor behövs i snö och kyla!

Alla kan hjälpa till!

Nu räcker det!

Som jag skrev om igår så har jag ett projekt på gång som har en deadline. Många bitar ska sys samman, och kanske blir jag klar i tid. Jo, det blir jag nog. 

Jag funderar lite över det där med alla hjärtans dag. Vart tog de små kärleksförklaringarna vägen? De där små handskrivna korten från hemliga beundrare? 

Nu är det bara köpe och köpe som Emils pappa skulle sagt.

På tal om att köpa...

Häromdagen läste jag bouppteckningen från min mans farmorsmor. Alla hennes ägodelar, vilka skulle fördelas på de fyra barnen, fanns uppräknade på två A4-sidor. På två sidor!!! Där stod om allt hennes porslin, lakan och dukar, böcker och prydnadssaker och i vilket skick de var - och allt rymdes på fram- och baksidan på ett papper. Vem har så få ägodelar idag att allt kan skrivas på ett A4-papper? Inte jag... Jag drunknar i saker. Och inte gör de mig lyckligare heller.

Operation utrensning börjar nu!

Dax att öka farten

Vet ni vad det här innebär?

 En färdig kantremsa = en färdig topp!

Min första blå quilt är numera en topp. Den ser lite grå ut när man fotar den inomhus, men i själva verket är den ljuvt blå. Det lär dröja en stund innan jag hinner quilta den, för nu har jag ett annat projekt, med en tydlig deadline, som jag ska ta tag i. Skynda, skynda!

Vi är vad vi tänker

Det har varit en förfärlig dag.

Förfärlig och vacker.

Tack och lov slutade den mycket bättre än den började!

Omvandla idéer

Det har varit Kvilthäxeträff idag och jag började sy ihop mina blå block. En rektangulär quilt blir det för jag tror att jag har mer nytta av det än en stor kvadratisk sak som säkert hade blivit en oanvänd duk.

Nu ikväll har jag sytt ihop resten av blocken och fått på första bården. Minst en och kanske två bårder till blir det innan jag är nöjd.

Jag har använt alla rea-bitarna jag köpte hos Ingrid, så nu fortsätter jag med att dra ut blå tyger ur hyllan. Har jag inte matchat några tyger till den här quilten tidigare så tänker jag inte börja nu. Det bara vill bli bra ändå. *hoppas*

Under dagen har vi också hunnit med att gratta mitt äldsta syskonbarn, lilla A som hunnit bli 19!

Vi bjöds på jättegod laxgratäng och underbara cupcakes. Dock inte samtidigt. ;o) Tack!

Jag sitter i mönsterfunderingar. Jag vill sy nåt i den här stilen...

Nu gäller det bara att omsätta idé till mönster och sen till verklighet.