Nej!

Det finns så många roliga saker att testa, exempelvis Inktense-pennor. De används först som vanliga färgpennor, därefter doppar man en pensel i vatten och målar ut färgen, som med akvarellpennor. När färgen torkat är den helt vattenfast, det går alltså inte att blöta upp färgen igen, utan den blir som tusch och det går att måla över den utan att färgerna blandas.

 

Roligt att testa tyckte jag så jag köpte ett set med 24 pennor.

Färgen är lite kladdig och spetsen på pennorna är ganska trubbig så det gick inte att rita särskilt detaljerat. När man sedan blöter upp färgen med vatten och pensel så försvinner de flesta av pennstrecken men det finns lite struktur kvar.

Det tar alltid en stund att bekanta sig med nya saker, jag har bara precis börjat, men jag tror att det kommer funka fint att blanda tekniker i ett och samma projekt. Dessutom fungerar pennorna på tyg! Fortsättning följer förhoppningsvis.

Nordbakkan och Sculthorpe

Min garderob har fått tillökning, ett par linnebyxor och en tunn ullkofta har lagts till samlingen av egengjorda kläder.

Mönstret till koftan heter Nordbakkan och är gjort av Eli/Skeindeer Knits. 

Jag har stickat i tunn 2-trådigt ull, Duo Merino från Design.Club.DK, som jag köpte vid förra årets julstickning på Ateljé Norrgården.

Eftersom garnet är tunt och lätt känns det som om koftan nästan inte väger någonting men den är ändå varm och skön. Helt perfekt för en som gärna har ullplagg som inte får vara allt för varma.

Byxorna är Sculthorpe, ett mönster från Muna and Broad.

Alla deras mönster är gjorda för större kroppar och de är otroligt tydliga och pedagogiska och passformen är toppen.

Jag sydde i ett svart linnetyg, jag vet inte vikten på det men det är följsamt och skönt.

Det är stora fina fickor i sidorna, 

precis som jag vill ha det.

Trots formen på ficköppningen var de lätta att sy och snyggt blev det.

Nöjd tjej och nöjd garderob.

Himmel och havfilten

Alla mina blå och turkosa restnystan, nästan 400 gram, blev både himmel och hav.

En lagom stor filt att mysa under när kvällarna är svala eller när hösten kryper fram. 

Mönstret som jag utgått ifrån är Habitation throw av Helen Stewart men jag stickade med dubbelt garn på stickor 6 mm i stället för enkelt garn på tunna stickor och

jag gjorde filten rektangulär i stället för kvadratisk. Lättare att få in sina långa ben under den då. 

Första arbetsveckan efter semestern är avklarad för min del. Snabbt och lätt smyger vardagen på, precis som om man aldrig varit därifrån. Det är ljuvligt med semester men visst har vardagsrutinerna också sin tjusning. 

Visst är det bra ändå, att ha en egen himmel och ett eget hav

att plocka fram när sommaren så småningom känns avlägsen. 

Finn och några blomster

Erika/Dödergök släppte ett nytt sockmönster under sommaren, Finn.

Jag hade en härva Cascade Heritage i en härlig blå färg som jag ville använda till ett mönster med struktur och när mönster och garn gillar varandra blir det bra.

Mjuka sköna sockor

som kommer värma ett par fötter så småningom.

Jag har experimenterat lite med akvarell och plastfilm för att göra bakgrunder till tuschteckningar.

Jätteblött papper, mycket vatten i färgen och så låta allt torka långsamt under skrynklig plastfilm. Det blev ganska häftigt, helt okontrollerbart förstås, men det tog flera dagar innan pappret var torrt och även om jag har tålamod så har jag inte hur mycket tålamod som helst så jag kommer nog inte använda tekniken särskilt ofta. Men roligt var det.

Jag använde en svart Uni-ball Broad waterproof-penna att rita med, grövre än de fineliners jag brukar ha, och det gjorde att jag valde att göra ett enkelt mönster utan alltför många detaljer.

Det blev ganska coolt, väl värt att testa igen.

Semestersömnad - del 2

 Resultatet av semestersömnaden blev lite mer än Ashton-mönster.

Den prickiga klänningen som jag sydde tillsammans med Kikki har jag redan visat. Mönstret till den ritade vi själva, fritt efter en topp jag hade på mig när jag kom dit.

Jag har länge tänkt sy en svart klänning eftersom svart funkar bra till mina färgglada koftor.

Jag utgick i från mönstret Dress no 2, ett mönster från 100 Acts of sewing som jag använt hur många gånger som helst eftersom det är världens bästa basmönster. Jag använde mönstret för att göra överdelen, ärmarna och fickorna, sedan klippte jag kjoldelarna som stora rektanglar på tygets fulla bredd i den längd jag ville ha dem. Kjoldelarna rynkades i överkant.

Tyget är underbar muslin, double gauze, från Rosa Huset.

Som av en händelse fanns det prickig snedslå i min samling och det blev en fin halsringning av den.

Allra sista plagget i sommarens semestersömnad blev en trikåklänning i ett underbart retroinspirerat tyg jag haft ett par år.

Mönstret har jag modifierat så många gånger att det liknar inte originalet You are beautiful dress från OMG Bananas särskilt mycket. Min klänning är längre, har annan halsringning, har fickor och kort ärm men trots det har originalet varit bra att utgå ifrån.

Så där ja, det var sommarens klädsömnad i två delar. Jag hade tänkte sy två par byxor och en skjorta eller skjortklänning också men något ska jag väl ha att göra i höst också.

😅

Semestersömnad - del 1

Nu när semestern är slut är dax med en liten summering av klädsömnaden jag ägnat mig åt då och då under de gångna fyra veckorna.

Mönstret Ashton top från Helens Closet har jag använt flitigt. Först ut är ett linne, helt enligt mönstret, i ljuvligt tunt och svalt Libertytyg från På Skrå.

Modellen har en infodring runt hals- och ärmringning vilket gör att det är lättsytt och snyggt.

På min tyghylla fanns en gulgrön bomullscrêpe som också blev ett linne. På det förlängde jag framstycket ca tio cm och rundade av uppåt ut mot sidsömmarna. Det blev riktigt bra.

Av gulgrön bomullstrikå sydde jag ett par 3/4-långa byxor som jag förmodligen mest kommer att använda till en svart topp och inte till det gulgröna linnet men det var ändå roligt att matcha dem. Mönstret till byxorna är från ett gammalt nummer av Ottobre Woman.

Slutligen förlängde jag mönstret rejält och sydde en klänning i ett batikfärgat bomullstyg. Det gjorde jag faktiskt även förra året, då blev det en prickig klänning med volang, också utifrån Ashton-mönstret.

Förra årets modell har kommit väl till pass i värmen och än är inte sommaren slut så både den och de nya Astonplaggen kommer säkert användas flitigt.

Det var lagom svettigt att byta om för att ta bilder på varje plagg men det gick bra tidigt på morgonen. Maken vaknade och kom upp yrvaken medan jag höll på, jag tar bilderna själv med stativ och fjärrkontroll, och undrade vad i hela friden jag höll på med. Han trodde nog jag fått värmeslag.

😅

 

En elefant på ryggen

En av mina systerdöttrar undrade om jag kunde sy en kappsäck till hennes dotter att ha några leksaker i när de är ute och åker. Nog kunde jag det. 

😅

Efter en stunds funderande valde jag ett Finlayson-tyg med elefanter och tygrapporten var så att det gick att göra en med röd dominans och en med grön, så jag sydde förstås två så hon kunde välja den som hon tyckte mest om.

Den röda har en eldig insida och den gröna har en svalt blå.

Dragsko upptill och 

remmar så att den går att bära som en ryggsäck.

Det är roligt att vara gammelmoster!

💗

Svårt att skiljas från

Vissa saker är svåra att skiljas i från, ibland av en tydlig och klar anledning, ibland av en mer diffus

Härom morgonen satte jag mig med ritblocket och vände upp en sida med rutor jag målade i våras. Jag hade ingen särskild plan, målade bara rutor lite huller om buller. Kände liksom ingen relation alls till de där rutorna så den blev liggande ofärdig men jag kunde ändå inte slänga den.

Nu däremot, var det helt klart att jag skulle använda rutorna som en bakgrund, helt oberoende av deras form, och blommor började växa fram ovanpå.

När tuschen torkat förstärkte jag med ytterligare ett lager av akvarell, bara i blommor och blad, och

det kändes helt rätt.

Svårt att skiljas från Dunis är det definitivt, sötare och mysigare kattunge får man leta efter.

Dunis är en Helig Birma, uppfödd hos min bror och svägerska. Nu ska han flytta till sin nya familj vilken dag som helst.

Den lille gosbollen. Vilken tur att vi redan har tre underbara katter, tre självständiga individer som inte skulle gilla om det kom en kattunge i huset.

Fast jag måste erkänna att det var frestande att stoppa ner Dunis i väskan när vi skulle åka hem...