Månadsskifte

Januari var som vanligt superlång. Konstigt att 31 dagar kan kännas som hundra. 

Nu är månaden snart slut i alla fall och för mig var det hög tid att fixa februaris kalendersidor. 

Tulpantema blev det självklara valet och jag skissade upp både månadens förstasida och kalendern med blyerts innan jag fyllde i med tusch. 

Jag har också en tracker där jag varje dag noterar sömn och hälsoparametrar och lite annat jag vill ha koll på. 

Så där ja, färg gör människan glad! 

Det ska vara roligt att öppna sin kalender, det är säkraste sättet att använda den. 

Tungt

Mitt stora filtprojekt är tungt att arbeta på.

Några ränder till ska det bli och kanske en enkel bård runt hela. 

Snart är alla mina vita, rosa och grå restgarner, restnystan och andra udda nystan slut och jag har inga planer på att köpa nytt garn för att göra filten färdig.

Det är väldigt många trådar att fästa så arbetet räcker ett tag till, även när de sista ränderna är virkade. Det kommer bli så mysigt att krypa ner under den här filten, den är som ett tyngdtäcke. Tung.

Tungt är det men snart så blir det livligare igen.

Vintervila?

Det är en konstig vinter på många sätt. Jag tror att jag bara skrapat bilrutan tre gånger sedan i november. Idag har det regnat. Och regnat. 

Lite tröttsamt. 

Ormhasseln är inte lika trött som jag, den ligger i startgroparna och verkar inte klaga på vare sig temperatur eller regn. 

Inte mycket blir gjort men det lilla som ändå blir måste förstås matcha. Det blir lite roligare då. 

Islander

En tröja i ull kan vara det bästa plagget. Som en trygg hamn, en varm famn, ja ni som vet ni vet.

Jag är så glad för min Islander. Eli/Skeindeer Knits har gjort mönstret och 

jag har stickat i grå Rauma Finull och flerfägat Karamellgarn från Östergötlands ullspinneri. 

Jag har gjort en del modifieringar för att tröjan skulle passa mig, t ex gjorde jag ökningar i sidorna från midjan och neråt, tröjan är stickad uppifrån och ner enligt mönstret. Jag gjorde enfärgad resår i ärmar och nederkant i stället för randig och i halsringningen gjorde jag en I-cord i stället för resår. Jag valde ett flerfärgat garn som i vissa partier har låg kontrast till det grå och jag är så nöjd med hur det blev. 

Det var en rolig stickning, i början riktigt utmanande men tre steekar och förkortade varv för att forma halsringningen, samtidigt som det var flerfärgsstickning men när väl halsringningen var formad var det bara att sticka på. Jag klippte upp steekarna i hals och ärmhål utan att sy ett enda stygn, ullen är tillräckligt sträv för att hålla alla maskor på plats. Jag har tvättat tröjan på ullprogrammet i tvättmaskninen och inte en enda maska har gått upp av den behandlingen.

En tröja att trivas i.

The Handmade Sock Society II

En del människor är samlare. 

Jag är en av dem. 

Det är något extra tillfredsställande att ha en hel kollektion,  

en obruten serie. 

Ja det tycker jag om. 

Här är hela serien av The Handmade Sock Society II, designad av Helen Stewart/Curious Handmade. Jag bestämde redan från början att jag skulle sticka i blå och turkosa garner, två är dem är från Stäkets Hantverk, två från Moods of Colors, ett är stickade i garn från Stranded Dyeworks och ett i Sweet Georgia yarns. 

Förra året gjorde jag hela The Handmade Sock Society I då valde jag att göra alla par i handfärgade garner, precis som den här gången, men då valde jag inte någon särskild färgskala även om de på något sätt ändå hänger ihop.

Roligt för en samlare att se alla tillsammans.

Min samling, min skatt.

Dorsal socks

Sjätte och sista paret i The Handmade Sock Society II är färdigstickade.

Det här är Dorsal socks. 

Mitt par är stickade i underbar Kidmohair sock från Stäkets hantverk, handfärgat ljuvligt garn. Både mjukt och starkt.

På de här sockorna är det en fin bård mitt bak på skaftet. 

Snyggt och enkelt. 

Alla mönster i sockkollektionen har varit fina och roliga. Helen Stewart/Curious Handmade gör väldigt bra och fina sockmönster.

Historik

Jaha, så har jag förbrukat en hel helg med att ha migrän igen. Det var ett tag sedan förra gången men sammantaget är det ganska många helger i mitt liv som försvunnit in i migrändimman. 

Det blir inte särskilt mycket gjort sådana helger, några koppar te,

en ljudbok när ljud känns uthärdligt och 

då och då några maskor på min filt. 

Det är fortfarande ömt i huvudet men jag hoppas att två dagar räcker för den här gången. 

Intervallträning

Den här veckan har varit som en enda lång intervallträning. Gasa, bromsa, gasa, bromsa. Det har blivit lite för mycket emellanåt men jag fokuserar på

löften om vår, 

gofika med en vän och

små projekt som blir färdiga nästan med en gång. 

Ikväll har vi sett filmatiseringen av musikalen Cats. 

Vi var bara åtta personer i salongen på premiärvisningen. 

Musiken är bra, skådisarna namnkunniga men själva berättelsen är klen och krystad. 

Mjau säger vi om den. 

Grått och färgglatt

Idag hade vi finbesök en kort stund.

En gråhäger stod på bryggan och funderade. Jag tror han funderade på varför det är 12 grader varmt i mitten på januari.

För att samla mina vilt flygande tankar virkade jag några glasunderlägg. 

Jag googlade bara virkade glasunderlägg och de tre första mönstren jag fick upp visade sig vara likadana så sådana fick det bli. Snabbt och lätt och roligt. 

Lite färgglädje med vårkänsla, plus tolv grader kanske.

Minerva tränar redan för Beach 2020. Hon har finaste stilen. Jag tror hon tänker göra hopp från bryggan.

Tistelsjalen

Tistlar på ryggen? Ja det kan man ha om man har en stor mjuk tistelsjal.

Mönstret är gjort av Ann Myhre/Pinneguri och jag har tittat på det många gånger och drömt om att göra en.

Det tog lång tid från att jag först såg sjalmönstret till att jag la upp första maskorna och det tog ganska lång till från start till mål men nu är den helt färdig. 

Min sjal är stickad i ullgarnet Kauni, dels enfärgat brunt, dels rosa/beigemelerat. Det var flera knutar i det flerfärgade garnet och för att få mjuka övergångar mellan färgerna fick jag skarva och trixa men det löste sig bra till slut. 

Stickor 3,5 mm och knappt 400 gram garn och ganska mycket tid var det som behövdes. 

Jag har tidigare gjort två Stjärnhopssjalar

och nu tror jag att jag är nöjd med den här typen av sjal. Fast de är fasligt fina och varma och sköna. 

Tack Luna för hjälpen med blockningen

och tack för att du inte satte klorna i sjalen.

Arkeologiska fynd i mitt skåp

Det är först nu, efter fem och ett halvt år i huset vid havet, som jag haft lust och ork att leta i min ganska ansenliga samling av lappteknik efter dukar och täcken. Innan jul hittade jag saker som jag glömt bort att jag gjort och nu när juldukarna skulle bytas hittade jag bland annat

de här frihandsquiltade änglarna. 

De är ju jättesöta och passar perfekt nu när jag bytt ut det röda mot vinterfärger. 

Ännu någon vecka får adventsljusstaken lysa. Det blir så fint ljus i köket då.