Omtag tack

Det sägs att mars är slut nu. Är det sant?!

Det är ju massor av saker jag hade planerat att göra som fortfarande är ogjorda!

Jag behöver faktiskt en repris, inte på gråväder och kyla men på vårsol och tid!

Motsträvigt

Vissa dagar eller perioder är livet lite motsträvigt. Motsträvigt som i svag uppförsbacke i snålblåst, skoskav och ingen mössa. Det kunde absolut vara värre, vilket det är för många, men det är ändå tungt att gå med last på axlarna som trycker ner huvudet så man inte ser horisonten. Om man inte vet vart man är på väg spelar det ingen roll vilken väg man tar, som cheshirekatten i Alice i Underlandet så förnumstigt säger. 

Jag gav upp stickandet av kroppen på loppakoftan för en stund och började på en ärm i stället. Omväxling förnöjer sägs det ju och lite roligare är det att sticka en ärm än en stor kropp, i alla fall den första. 

För övrigt gömmer vi nosen under benen och säger godnatt och

snart godmorgon igen!

Populärt ställe

Den där korgen, den vill alla vara i. Morris hoppade ner i den redan innan den var klar.

Igår kväll fick jag se ett sömnigt Minervahuvud sticka upp ur den. 

Luna har testat den. 

Idag fick sonen för sig att han nog fick plats i korgen. 

Det fick han!

Jag för min del funderar på att  repa upp en bit och virka om för att förhoppningsvis få den lite mindre bucklig och bullig. Fast den är ju upptagen mest hela tiden och då är det svårt att repa upp något och varken katterna eller sonen verkar tycka att det behövs.

Av resterna från den stora så blev det i alla fall en liten korg. 

Med facit i hand hade det varit bra att börja med en liten, för att få in handgreppen och få en uppfattning om hur mycket man behöver dra i rep och garn. 

Den lilla korgen blev lagom stor för sex garnnystan. Inte en enda katt eller son har försök komma ner i den.

Ute pågår våren för fullt. Oavsett storlek på korgar.

Den trotsiga korgen

Korgen enligt Bautawitch mönster är klar.

Naturligtvis hade jag hjälp och det behövdes eftersom det var ett tungt jobb. Jag vet inte om det blev lättare av Morris hjälp men jag tror det. Han höll koll på repet. Jag var tvungen att stå upp och virka för annars var det alldeles för tungt för axlarna och så snurrade jag korgen vartefter. Kul tyckte Morris.

Min korg blev inte alls så där jämn och perfekt som Bautawitch blev.

Nej, min blev mer organisk i formen, bullig här och där, skev och lite trotsig. Som jag tror jag. 

Handtagen blev fina och botten är läcker. 

Jag mätte repet för varje varv men det var ändå svårt att få korgen jämn. Det grova repet har en egen vilja. Korgen är stor, drygt 40 cm i diameter och ca 35 cm hög och blir jättebra förvaring till någonting. Vad har jag inte bestämt. Jag försökte med tre katter men de stack innan jag hann få ned dem i korgen och få fram kameran. De har också egen vilja.

De rullar sig hellre i gruset än gör som matte säger. Bra katter.

Kattlogik och energikredit

Förvaringskorgen och jag behöver en paus. Det är verkligen tungt att virka runt det grova repet med bandgarn. Hur gärna jag än vill göra den klar så måste jag lyssna på händer och axlar.

15 meter rep är i alla fall invirkat och i morgon börjar jag på en ny rulle. Mönster och material finns hos Bautawitch (och Biltema).

Det har varit friska vindar här vid havet idag men jag har bara varit inomhus, snorig och trött som jag är. Har funderat en del på vad jag har inplanerat under våren och tänker att jag nog måste stryka en del om jag ska få livet att gå ihop. Det är ju tråkigt att behöva stryka bort roliga saker men summan av ansträngning får inte överstiga summan av energi. Har man dessutom levt på energikredit under långa tider så är man inte betrodd att låna så mycket mer. Matematik har aldrig varit mitt favoritämne men jag inser att mina planerade ekvationer inte alltid ger rimliga resultat. 

Morris tycker att jag är helknasig när jag funderar och räknar. 

Det är ju bara att lägga sig ner och låta bli tycker han, använda kattlogik helt enkelt. Vi är inte överens om att det är lösningen på alla problem men det bekymrar inte Morris det minsta för nu snarkar han visst bredvid mig på soffan!

Hålla tass

Vilket fantastiskt påskaftonväder det varit i dag. Vi hade visst varmast i landet. Lilla dot med sambo kom en stund och med sig hade de sisalrep från Biltema. Precis vad jag behövde för att kunna virka en förvaringskorg enligt Bautawitch mönster. Bandgarnet fick jag hem härom dagen.  

Mina händer tycker att det är kämpigt men om jag tar lite i taget går det bra och snart är botten klar. 

Hundgos och

god mat och solsken - vad mer kan man begära av en påskafton? 

Till och med katterna är nöjda och Luna och Morris håller varandras tass, i fall det skulle dyka upp en hund igen. 

Sötnosar! 

Återstår bara en sak:

Glad Påsk! 

Jag vill ha vår nu-pyssel

Om man har ett virkgarn, en virknål, några pärlor och en eller flera valfria grenar så är det perfekta jag-vill-ha-vår-nu-pysslet att klä de bara grenarna med blommor.

Jag valde att virka Bautawitch Femminutersblommor, fast mina gick ännu fortare eftersom jag inte bytt färg, fast å andra sidan tog det kanske en halv minut att sy fast en pärla. Ja, snabbt gick de i alla fall att göra och ganska snart hade jag en hel bukett små vårblommor. 

Några raka skott från äppelträdet fick blommor i stället för att hamna på komposten. 

Fint i sin enkelhet tycker jag. Äppelblom på äppelkvistar. Just den här lilla vippan blev en liten påskpresent till förra ägaren av äppelträdet vilket jag tyckte passade extra bra.

Eftersom vi har en stor ormhassel och jag använder ormhasselgrenar som dekoration vid alla tänkbara tillfällen fick en sådan gren också några blommor. 

Även om jag hade gjort ganska många blommor så tror jag att det får plats fler. Överdåd kan ibland vara det bästa inbillar jag mig, i alla fall när det gäller små rara blommor.

När det blommar så fint på bara grenar kan man nästan helt bortse från en rinnande näsa och värkande bihålor. Rent hypotetiskt i alla fall. Eller hur?

Kattattack

I vissa projekt är kontrast mellan ingående färger viktigt men i det här projektet vill jag att färgerna ska flyta in i varandra på ett lite diffust sätt. Jag har ju redan provstickat en gång men nu byter färgerna plats med varandra lite här och där. Jag tror det blir bra. 

Nu ser jag fram emot en lång påskhelg där jag kan komma en bra bit på Loppakoftan igen. 

Våra små fyrbeningar har snart slitit ut sin klätterstolpe. Den är verkligen poppis. 

Man förstår att någon är inne i boet när först den ena

och sen den andra sitter på botaket och är beredda på attack. 

Stackars Minerva, hon ville ju bara sova i fred!

Nu hoppas jag verkligen att den här loppan blir lagom stor!

Dåliga idéer och dåliga rådgivare

Kan vi vara överens om att dåliga idéer och felaktiga antaganden inte blir ett dugg bättre av dåliga rådgivare, ja-sägare och lika-tänkare? Det gäller i alla sammanhang. Sånt har jag haft anledning att tänka på idag, ur flera perspektiv.  

En väldigt dålig idé var att fortsätta sticka jättelångt på loppakoftan trots att jag tidigt insåg att den skulle bli stor, för stor. - Det ordnar sig nog sa jag till mig själv och dum som jag var höll jag med mig och stickade vidare tills det inte längre var hållbart. 

Så från väldigt mycket kofta blev det en massa nystan igen. 

Efter en stunds ilsket muttrande över värdelösa rådgivare var jag alltså tvungen att börja om. 

Bättre sent än aldrig. I det här fallet så finns det ju tack och lov ingen tidsgräns. 

Förresten, så där svartmålad har jag aldrig varit. Det finns appar för sånt numera. Det hjälper inte i verkliga livet men vem vill vara där hela tiden? 

Valborg är redan här

Valborgsjalen.

Valborgsjalen heter så därför att det melerade garnet i gult, orange och rött som är färgat av Moods of colors har just färgen Valborg. Som flammande lågor. Som värme som behövs i den kalla världen.

Mönstret är en modifierad Vanja där jag gjort mönstret två gånger bredvid varandra med en maska i mitten som lyfts alla svarta varv. Uddspetsen är av enklaste slag och beskrivning till den finns på Dödergöks blogg.

Sjalen är stor så den räcker till att svepa om sig. 

Jag tänker att nästan alla färger passar till turkos och testade att ha sjalen till koftan jag hade på mig idag, men okej, det finns bättre färgkombinationer. 

Det är ju snart påsk så jag mumsade på några mandelägg.

Mums!

Och färgglada ägg passar bra till turkos förresten.