Vilken final

Jag kan bara konstatera att november skärpte till sig på slutet. Bra gjort!

En fantastiskt fin morgon här vid havet,

med klar och hög luft. En perfekt dag att adventspynta. 

En liten gran som välkomnar en hem när det är mörkt, det är fint det. 

Efter en härlig dag har jag nu parkerat med en stickning i soffhörnet. Det blir en perfekt decemberstickning i ull. 

Glebe och Love note

Tänk vad en vacker snövit dag kan göra med humöret! Allt känns lättare och det var inte alls svårt att

ta på nya byxorna och senaste tröjan och pulsa ut i snön för att ta några bilder. 

Byxorna är mitt andra par Glebe pants, en modell som sitter helt perfekt på mig. Det är resår i midjan och stora härliga fickor.

Tröjan är min andra Love note, den första är ljusare, rosa-nougat skulle jag kalla den. Den här är brun, stickad med en tråd ull, Kamena från TeeTee, och en tråd mohair silk, Angel från Debbie Bliss. Båda garnerna har jag köpt på Ateljé Norrgården, vid två olika tillfällen. 

Byxorna är sydda i ett mjukt linnetyg med fint fall. 

Det här tröjmönstret är så fint. Den enda nackdelen är att tröjan stickas med grova stickor och det gör lite ont händerna att hålla i dem men det är det värt när resultatet blir bra. 

Snön har tyvärr redan börjat smälta men det var fint så länge det varade. 

Me made me.

Denna vackra dag!

Göra det bästa

November fortsätter att vara så grå och regnblöt som det bara går

och jag använder tiden inomhus till att sy fast kantremsan på en quilt och

till att sticka på tistelsjalen. 

Snart, snart är det december. 

Pilligt

Två små flickor, födda nu i november, har fått varsin rävpillkudde.

Allt är mjukt och vänligt för små barnahänder. 

Väldigt rolig sömnad och självklart 

har båda rävarna svans. Jag ska nog sy mig en egen, bättre än ett stressägg måste det vara med en mjuk liten räv med gott om band att pilla med.

Kalasbra

Idag har vi varit på ett jättefint och mysigt 25-årskalas. 

När ballongerna svängde blev det 52, en föraning om min egen födelsedag om en vecka. Jag såg det som ett gott tecken. 

Tusen Tack för idag! Allesammans, stora som små!

Hemma på bordet i uterummet ligger veckans andra färdiga tröja, det är också kalas!

Den här började jag på strax innan höstens Visbyresa och det har blivit några maskor då och då. Just nu har jag inte en enda tröja eller kofta på stickorna, men garn till en hel hög... Nu ska jag bara bestämma mig för vilket mönster jag vill göra härnäst. 

Finurligt

Du grå, mörka, blöta november sliter hårt på mig. 

Jag gör vad jag kan, klär mig i nya mjuka fina tröjan,

ritar några blommor och 

fikar med kära vänner. 

Vi behöver november, jag vet det, för att justera kraven på hur mycket man behöver prestera och orka med. Finurligt uttänkt är det minsann. 

Tisdagar är

Tisdagar är som tisdagar är, alltid kämpiga men idag har det ändå varit en ganska bra dag. Jag har t ex stickat klart min Knus. 

Den är stickad i dubbelt garn, en tråd merino och en tråd mohair. 

Som alltid när ett plagg är nytt och uppsköljt är jag lite orolig om det kommer passa mig, så även den här gången. 

Jag hoppas det för tröjan är ljuvlig. 

Sockor i sol

Igår sken solen en stund och då gällde det att passa på att ta några bilder på mina senaste strumpor.

De är läckert klargröna (finare grön färg än på bilderna, trots solsken), stickade i kidmohairsock från Stäkets hantverk. Garnet är lite fluffigt och strumporna kommer garanterat bli varma. 

Jag improviserade ett strukturmönster som börjar på foten och går en liten bit upp på skaftet och liksom tonar ut på ena sidan. 

Strumporna är stickade från tån och uppåt över 64 maskor på sticka 2,25 mm. Hälen är en fiffig konstruktion med liten hällapp och just nu är det min favorithäl. 

Lite längre skaft än jag brukar göra blev det också.  

Kanske är det årets sista par sockor? Jag har inga andra planerade just nu men det kan ändra sig snabbt.

I korthet

Min söndag i korthet,

granar,

ärmar och

bullar. 

En på det hela taget skön söndag. 

Mera, mera

Jag planerar att göra fem. 

Idag har det varit dagsregn och inget dagsljus att tala om så först blev det en tredje

och alldeles nyss blev den fjärde klar. Nästa ska få silverstänk tror jag. 

Minerva är föga imponerad men håller mig sällskap.  

Min egen skog

När jag först såg mönstret Needled så fick jag en obändig lust att göra en hel skog av små granar. 

Det är lite pilligt men väldigt roligt. Den första granen stoppade jag lite för hårt men

Luna fattade tycke för den direkt. 

När den andra granen var kvar låg Minerva och kikade och undrade om hon skulle kunna paxa den. 

I morgon får jag nog göra en till Morris också. 

Obenägen

Dagarna är så korta, jag hinner ingenting tycker jag. När jag kom hem från jobbet idag var solen på väg ner men himlen inte helt mörk än. 

Skönt. 

Senaste tidens pyssel är en virkad kattsvans till min lilla brorsdotter som ska vara katt i en pjäs. Självklart rycker en svansfixarfaster ut vid sådana tillfällen! 

I två hus på den sista vägsträckan innan vårt hus är det nu adventspyntat med ljusstakar och stjärnor. Det är förmodligen samma hus som plockar bort julsakerna först av alla. Varför sker den här förskjutningen, med adventspynt i mitten av november och julpyntat till första advent? Det tar liksom bort lite av magin med adventstiden och julhelgen. Eller så är det bara jag som är förändringsobenägen. Igen. 

Sailing school socks

Femte paret i The Handmade Sock society II heter Sailing school socks.

De här isblå sockorna är stickade i Sweet Georgia yarn Tough Love sock i färgen West wind.

Mönstret är en flätbård på ena sidan av foten, ursvårt att fotografera sina egna fötter så båda bårderna syns!

Garnet är ljuvligt, fyllt och fint. Jag har köpt härvan från Garn och mera för ett par år.

Nu sällar sig de här till högen med Cornish cream tea, Cliff walk, Samphire och Shell cottage i väntan på sista paret i den här serien.

Det är kallt nu, isblå känns fötterna mot trädäcket. Bäst att ha både strumpor och skor ett tag framöver.