Nu är det äntligen gjort men inte är omplanteringsjobbet över för det.
Det visade sig vara fler krukväxter som ville ha lite omvårdnad. Varför är det alltid så, man tänker att man ska göra en grej och så har man plötsligt startat fyra till? Nu har jag något att göra i morgon också.
Nu gillar jag den igen. Varje invirkat garn i den minner ju om något annat jag stickat och i många fall gett bort. Det ger mig lite lycka att tänka att här finns en länk mellan mig och andra, mellan bortgivna gåvor och filtens kommande värme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar