Visst växer allt bättre av en rejäl skopa gödsel? Helst varje säsong och ibland kanske flera gånger?
Om livet någon gång då och då ger en rejäl dos med skit, visst växer vi av det? Sen, när skiten omvandlats till näringsrik mylla, då blommar vi, eller hur?
Jag hoppas att det är så för den senaste tiden har jag haft min beskärda del av motgångar och bakslag. Jag vill tro att jag växer av det även om jag just nu inte vet hur jag ska mig framåt mer än ett steg i taget.
Än så länge har mina närmaste och jag sluppit viruset och det är jag tacksam för. Kanske är det så att pandemin inte oroar mig precis lika mycket som för några veckor sedan, även om vi inte vet när toppen är nådd och hur länge det ska hålla på, men nog påverkar den mig. Jag mår fysiskt dåligt av att varje dag, när jag snabbt kollar nyhetsrubrikerna, se hur många som dött på grund av covid-19.
De senaste dagarna har jag varit djupt nere i källaren men nu fokuserar jag på vilken blomning det ska bli, sen, när allt gödsel omvandlats till energi, livsglädje och framtidstro. Det kommer bli en färggrann rabatt, det är jag säker på,
Zooma inte in den här bilden om du inte gillar ormar.
med mycket liv och
gröna träd. Det är redan på väg när allt kommer omkring.
Jag har sorterat mina sockor.
Att ta fram varje par, vika dem fint och klappa igenkännande på varje par, det gör gott för själen. Nu är den här lådan full och jag behöver skaffa en ny att samla mina sockskatter i.
Påsksockorna blev inte klara under påskhelgen men innan allt godiset är slut i påskägget.
Givetvis är det silverglitter i.
Jag har också stickat ett vårgrönt par.
En liten spetsbård följer foten på ena sidan.
De här är stickade i ONline Supersocke, köpt på Ateljé Norrgården.
Sockor är bra, de värmer själen medan de stickas och de värmer fötterna när de är färdiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar