29 dec. 2015

Arvet efter dig

Jojo Moyes bok Livet efter dig var en helt otrolig historia, väldigt fängslande och tårarna rann på kinderna flera gånger för att den var så sorglig men samtidigt så fantastiskt bra. Moyes hade inga planer på att skriva en uppföljare men till slut blev det en fortsättning på berättelsen om Louise Clarks liv och jag har sträckläst den! Det var så roligt att få följa med i Louise liv ytterligare en tid och även om man inte läst den första boken så innehåller den här boken, Arvet efter dig, en berättelse som är värd att läsa bara för sin egen skull.
Moyes blandar realism med sorg och komik, man både skrattar och gråter och känner igen. Louise får helt oväntat en tonåring på halsen, 16-åriga Lily står en dag utanför hennes dörr och ber om att få komma in och Louise kan inte stänga henne ute. Lily är på sätt och vis orsaken till en dramatisk olycka men i olyckan kan oväntad vänskap och kärlek dyka upp. Arvet efter dig är en bok om sorgbearbetning på olika sätt, men den är också en bok om att släppa taget och gå vidare. Den visar på vikten av att ta tillvara på tillfällen och öppna sitt hjärta för det som händer runt omkring. En härlig bok helt enkelt!

Härlig var också dagens promenad, visserligen i kraftig blåst men också i sol!

På bryggan stod ett par tofflor men jag kunde inte se någon badare. Det var nästan lite läskigt att de stod där, jag hoppas inte någon hoppat i utan bara glömt dem och att de står kvar trots den kraftiga vinden. 

Igår var havet grått och idag var det riktigt blått. Det kan verkligen skilja från en dag till en annan. 
Det var härligt att vända ansiktet mot solen en stund. Det ger verkligen god energi!

2 kommentarer:

  1. Jag håller just nu på att läsa den boken. Den är otroligt bra! Jag rekommenderar att man läser den andra före eftersom det bygger mycket på den. Det är nog svårt att förstå allt annars. God fortsättning på det nya året.

    SvaraRadera
  2. Jag har precis hört på de båda böckerna och det som gjorde störst intryck på mig var systrarnas relation. De är inte lika, tycker inte lika och har liksom inte en nära relation - förrän det liksom krisar på ett eller annat sätt - DÅ ställde de upp för varandra! Kände igen mig där!

    SvaraRadera