Han skriver väldigt bra den där Fredrik Backman. Han skriver så man vet hur det känns. Så man vet hur det känns att vara snart åtta år och förlora sin mormor, sin älskade roliga tokiga mormor, sin enda riktiga vän. Han skriver om drömmar, om drakar och skuggor, om riddare och väktare så man blir barn på nytt. Han skriver så man både vill gråta och skratta på en och samma gång.
Jag kan bara konstatera, efter att ha läst tre böcker av Fredrik Backman, att han klarade trycket efter sin första succé. Mormor hälsar och säger förlåt är lika bra som böckerna om Ove och Britt-Marie. Imponerande.
Det senaste jag läst med öronen är en riktig klassiker, Charles Dickens En julsaga. Jag har läst den många gånger och kan berättelsen väl men ändå tycker jag om att läsa den. I just den här versionen är det Arne Weise som läser och han gör Ebenezer Scrooge riktig rättvisa.
Visserligen är julen över för den här gången men boken funkar bra ändå.
Jag konstaterar glatt att det blev ännu en dag med sol och blå himmel. Det lockade till en riktigt lång promenad.
Svårt att tro att det är femte januari när det ser ut så här.
Härligt! Jag känner verkligen att jag kunnat ladda batterierna den här ledigheten, vilket var ack, så välbehövligt.
Koftprojektet fortskrider och jag närmar mig målgången.
Ärmarna är klara och nu återstår framkant och fickor. Och en ledig dag. Kanske kan det bli en bra match?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar