Det är svårt det där med att hantera stress. Det är så mycket man vill och tiden räcker inte till. Verkligen inte. När jag åkte från jobbet idag var jag stressad för allt jag inte hunnit med att göra. Jag hade två val för resten av dagen kände jag. Antingen åka hem och störta av trötthet och frustration i soffan eller att dra på mig långkalsonger, mössa och grova kängor och ge mig ut. Det låter som ett lätt och självklart val för alla sorters dagar - klart man ska ge sig ut! men det är inget självklart val när ork och energi inte finns men tack och lov drog solen i dag och lite energi fanns kvar, nog för att ta mig ut. Att få komma ut en stund i dagsljus kändes extra viktigt eftersom det varit dåligt med solsken på sistone.
Is, is, is finns överallt men jag höll mig på fötterna.
Det blev en skön promenad även om det bet kallt i kinderna. Stressen lämnade jag därute i kylan, i alla fall för resten av dagen.
Min garnslukarfilt har nu blivit ganska stor.
Den är cirka 130 cm bred och 110 cm lång. Mycket kvar alltså.
På grund av alla möjliga sorters humör i dag så blev rutan rödlila.
Det har gått alldeles utmärkt att virka en ruta om dagen i 20 dagar och jag har inte tröttnat på projektet det minsta. Det lovar gott för åtminstone en bunt rutor till. Korgen jag har med Supersoftnystan innehåller många vackra färger och än har jag inte använt alla jag har. Inspirerande!
Härligt att du orkade ut för en promenad. Jag hade planerat det också men ett jobbigt psykologbesök tog alla krafter och em fick tillbringas liggande. Hoppas på att solen lyser en liten stund i morgon också. Din trave med rutor är superfin.
SvaraRadera