När jag växte upp så hette det brandgul. BRANDGUL!
Inte svårstavade och svårböjda orange.
Vet dagens barn vad brandgul är? Vi som växte upp på 70-talet har en viktigt mission här! Brandgul berikar språket.
Ser ni den brandgula bilen i backspegeln?
Jag var tvungen att mesköra så chauffören i bilen skulle tröttna och köra om mig så jag kunde ta en bättre bild.
Lätt fixat!
Hos mig finns det inte många brandgula saker...
En bit dragkedja, några broderitrådsrullar och endast tre brandgula tyger!
Jag hade inte haft fler om jag så kallat färgen orange.
Vi fick nog lite för mycket av det goda på 70-talet...
***Anette L***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar