Den känslan

Det är så skönt när det vänder, när värken eller oron eller mörkret lämnar kroppen. Jag känner mig nästan fysiskt lättare när det där grå värk-depp-luddet lämnar kroppen och plötsligt är det som om jag kan andas igen, ögonen ser färgerna rena och klara och allt blir fullt av liv och energi. Lika skön som den där duschen är när man legat däckad av influensa några dagar, lika skön är känslan när det där som är så svårt att sätta ord på släpper taget. Och lika svårt att förklara för en som aldrig upplevt det. Jag vet att det där grå kletluddet lurar runt hörnet men jag vet också att jag kommer att besegra det igen och igen. Jag glömmer det ibland men när det släpper är jag starkare än någonsin tidigare. Vet du inte alls vad jag menar så är du förmodligen lyckligt lottad. Känner du igen dig så vet du precis vad jag menar.

En bra bit in på dagen idag så fick jag alltså massor av härlig energi men jag hejdade mig från att sätta igång med att göra stordåd och tog tag i några små projekt i stället. Först repade jag upp en kant på en Rockefeller-sjal jag stickat för ett bra tag sedan. Den där kanten blev inte alls bra, inte ens efter blockning men nu har jag stickat om den med dubbelt garn och tunnare stickor och jag är helt nöjd. Jag skulle gjort det för länge sedan men det var nu jag hade lust och energi att göra det.

Sjalen blir kanonbra i höst med sina fina äppelfärger. 

Luna inspekterade och gav mig godkänt. Pust! 

När sjalkanten var klar gav jag mig på att sy i knappar i min randiga kofta. Ibland ska man ha tur som en tok för jag hittade perfekta knappar i min knappsamling, till och med tillräckligt många.

Koftan är stickad uppifrån och ned utan mönster. Jag har bara stickat efter min egen figur. 

Garnet är Drops love you IV, ett tillfälligt garn som gavs ut förra hösten. 

När jag plockade fram koftan, som nästan var klar, efter knappt ett år i en projektpåse hittade jag tre av mina bästa rundstickor. Som jag letat efter dem! Stickor 4,5 mm till kropp och ärmar och 3,5 mm till kanterna har jag använt. 

Håll er borta höstrusk och kalla vindar, jag är beredd och tänker inte frysa så det är ingen idé ni kommer hit!

Slutligen dagens ruta som är lyhörd, lyhörd för känslan.

Ahhhh.