Thomasina

Tredje och sista mönstret i Kay Jones Miss Potter Sock club är släppt

och jag har nu en hel trio; Jemima, Peter och Thomasina.

Thomasina är en liten musfröken i Beatrix Potters värld och strukturmönstret på sockorna är

som små musspår som irrar omkring över hela ytan. Supersött! 

Mina sockor är stickade i garn från Kate Selene i färgen Jelly bean. Även det turkosa är från Kate. 

Det enkla strukturmönstret funkar bra i ett väldigt spräckligt garn. 

Kay gör enkla fina mönster med en liten twist. Roliga att göra. 

Det blev en fin tro. 

Jemima, Peter och Thomasina.

En midsommarkrans

En promenad i koloniområdet på vackra Stensö i Kalmar blev dagens medicin. Många kolonilotter är som små sagolandskap och en del har eget slott - i miniatyr.

Det får mig att önska en egen kolonilott, fastän jag har en trädgård som är sorgligt eftersatt...

Min farmor hade alltid borstnejlikor i sin trädgård och jag kan minnas hur det var hos henne när jag ser dem blomma hos andra. 

Pioner, älskade pioner! Den här sorten har jag aldrig sett tidigare. Så vacker! 

Och titta - ännu ett litet sagohus gömmer sig långt där inne bakom grinden. 

Rosentryn (eller är det prakttry?) fullkomligt dignar av blommor. Fint, eller hur?

På stickfronten är Stickameras sockklubbs junisockor, Angler´s loop, klara. 

Schoppel wolles Admiral i underbara färgen Vattendroppar och stickor 2 mm, knappt ett nystan. 

Bra att ha på altanen svala sommarkvällar. 

Tja, då är det väl bara att göra vantarna som jag har på stickorna klara också för 

- i natt är du bjuden av dimman till dans, där Ull-Stina, Kull-Lina går...

Bäst med vantar då.

Se och lyssna till den HÄR versionen

Tillbaka till det vanliga

Fulltidsfasterförordnandet är avslutat och barnen återbördade till sina föräldrar.

Kvar ligger sagoböcker och leksaker lite överallt, och huset är märkligt och tråkigt tyst. Jag tröstar mig med jordgubbar.

Nu kan jag sticka i lugn och ro igen, men hur kul är det egentligen?

En Angler´s loop är i alla fall klar. 

Det har varit en härlig helg!

Färdigt, klart, avslutat

Nu har jag bestämt mig.

Klänningen är färdig.

 Mönstret som jag utgått ifrån finns i Burda style nr 2/2012, men jag har lagt till ärmar och fickor. Klänningen är sydd i linne/viscosetyg från Stoff och stil

En bra sommarklänning hoppas jag.

 Rivercat-sockorna är också färdiga.

Stickade i Schoppelwolles Admiral ombré, färg Banana Joe. Stickor 2mm, knappt 100 gram.

Undrar om något mer är färdigt?

Tevattnet kanske?

En tacksamhetens tanke

En stor tacksamhet sprider sig i bröstet på mig idag. Det finns så mycket att vara tacksam för! Och förnöjsamhet är en underskattad känsla. Förnöjsamhet är härligt! Precis som mina pelargoner!

 I flera år har jag haft svårt att mysläsa, jag som tidigare slukat böcker i rasande fart. Jag har inte haft ro i kroppen att sitta stilla och bara låta någon annars skrivna påhittade berättelser skölja över mig. Faktaböcker, historieskildringar och vetenskapliga skrifter har gått bra, men just det där sköna flyta bort-läsandet har jag inte fixat. Förrän nu. Jag har läst alla Elisabet Nemerts böcker tidigare, men den senaste som kom ut förra året har jag inte läst. Nu gör jag det, och det är så ljuvligt att bara följa med i berättelsen. Jag vill inte lämna den, ens för korta stunder, men jag gör det för jag vill att upplevelsen ska vara lite längre.

 Riktig feel good-läsning tycker jag.

Tacksam är jag också för att mina värkande fingrar mår bättre om jag rör dem, så stickningen är rena medicinen.

Och vem känner inte förnöjsamhet när han ser en solgul socka?

Evolution

Man kan ju inte vara maskros hur länge som helst, oönskad, vildvuxen, solvändande - risken är ju att man bara blir en fröboll som försvinner bort i vinden. Alltså har jag transformerats vidare och är nu tranbär i stället. Tranbär och murgröna.

Garn Admiral ombré från Schoppel wolle, färg tranbär. Knappt 100 gram.

Mönster Murgröna. Stickor 2.5 mm (2 hade varit bättre).

April månads socka i Stickameras Sockklubb.

Och jag är på bättre humör! 

Ogräs

Känner mig som en maskros 

Behöver lite solsken även inne, så jag börjar på en ny stickning...

Det typiska med maskrosor är att de är väldigt envisa. Det är jag med.

Duggar tätt

När man har ungdomar i familjen duggar det tätt mellan flyttlassen. Lilla Dots grejor är i och urlastade för tredje gången på trekvarts år. Sonen, som är en utmärkt flyttkarl, tog igen sig på en hylla i släpkärran en stund innan avfärd.

Framme i staden där vi lastade ur har skyltarna det varmt om benen. I alla fall den här.

Vi har inte åkt så jättelångt, men har avverkat fyra timmar i bil igår och idag. Jag har inte kört, utan gjort det här:

Garnet är ett av de nystan som kom hem igår, från Garnstumpan, och underbart att sticka i. Mönstret är Murgröna - som var april månads mönster i Stickamera Sockklubb.

En socka kvar - men inga bilresor i sikte...