22 okt. 2018

Vad ser du?

Kan vi prata lite om påsar under ögonen? Är inte det en viktig del av en människas ansikte? En del har alltid påsar under ögonen, då är det en naturlig del av den personens ansiktsdrag. Andra har påsar under ögonen efter en natt med dålig sömn, för mycket att tänka på eller annan ansträngning som är lite utöver det vanliga. Somliga får påsar under ögonen av för mycket gråt och många tårar, andra får påsar när huden börjar bli gammal och lite oelastisk. Om vi skulle vara uppmärksamma på varandras påsar under ögonen så kanske vi fick en liten inblick i vad som döljer sig bakom en människas yttre fasad, djupet som finns bakom ett leende eller sorgen som finns bakom stela ansiktsmuskler.
Jag tror verkligen att om vi tittar lite mer omsorgsfullt på människorna vi har omkring oss så skulle vi lära oss mer om både dem och oss själva. Kan det finnas spår av erfarenhet i påsarna? 
Påsarna under mina ögon just idag beror först och främst på en natt med riktigt dålig sömn. 
Kanske kan mitt alldeles nya nattlinne få mig att sova bättre i natt? Det hoppas jag!
Det är sytt utan mönster men med ett gammalt nattlinne som mall i fint kattyg från PaaPii.

21 okt. 2018

Färjesockor

När jag åkte färjan till och från Gotland nyligen så stickade jag på ett par sockor. De blev nästan klara, det var bara lite kvar att fixa när jag kom hem, så de är nu mina färjesockor. Nästan som souvenirsockor fast garnet inte är köpt på Gotland.
De är vanliga bassockor, stickade över 64 maskor på sticka 2,25 mm. Det lilla ytmönstret är enkelt; varje gång garnet bytte färg stickade jag *1 rm, 1 am*. Hela varvet runt på skaften och bara på ovansidan av själva foten så sulan är helt slät. Jag började med mönstret precis där garnet bytte färg, även om det var mitt i ett varv, för att få effekten med de små aviga plupparna i annan färg än randen där de syns.
Garnet är Grundl Hot socks color i färg 406. Den översta bilden har bäst färgåtergivning. 
Det blev ett par med perfekt matchning från tå till skaft, så när som på hälarna som skiljer sig åt. 
Lite struktur funkar bra på självrandande garn om inte ränderna är alltför smala. 
Tårna är helt slätstickade.
Sex timmar välanvänd tid på en färja.



20 okt. 2018

Pumpatjej

Eftersom vi närmar oss Halloween och lilla dot ska på Halloween-fest var det dax att ta tag i hennes pumpaklänning.
Jag plockade fram min maskinpark och konstaterade att orange sytråd inte är något som förekommer i vårt hus och då har jag ändå väldigt många trådrullar. Orange broderitråd kändes inte som ett bra och hållbart alternativ så jag sydde helt enkelt med vitt och lite svart.
Lilla dot och jag bestämde för ganska länge sedan vad vi skulle sikta in oss på, en pumpaklänning. 
Eftersom det bär mig emot att sy för ett enstaka tillfälle så sydde jag en klänning som kan användas året om i orange fin trikå. 
Det är stora fickor i sidorna så den ska vara riktigt användbar. Applikationerna är fasttråcklade med stora stygn så att det ska vara lätt att ta bort dem när Halloween är över. 
Och en grön mössa kan man ju använda när som helst. 
Resultatet blev rätt likt min skiss, det händer inte varje gång.
Nu hoppas jag att hon får en riktigt rolig fest!



19 okt. 2018

Man kan inte alltid vinna

Jag hade en plan;
att sticka färdigt resåren på min gråsa Loppa ikväll. 
Det kommer inte bli så. Fredagströttheten - Anettes plan: 1 - 0.

18 okt. 2018

Vacker och farlig

Jag funderar på varför det är så svårt att vara snäll och om inte alla, innerst inne, vill vara snälla. Jag vill vara snäll och jag utgår från det som min referenspunkt men det är inte representativt för alla som går omkring i ett par skor. Kan det på allvar vara så att alla inte vill vara snälla? Det märks till exempel i hur vi hanterar sanning; en del tycker att det är viktigt att säga precis det som faller dem in "som sanningens budbärare", oavsett om det sårar andra eller inte. Sanning kan vara en farlig sak, det är ett vapen som måste hanteras med omsorg, precis som JK Rowling skriver i Harry Potter och de vises sten:

“The truth." Dumbledore sighed. "It is a beautiful and terrible thing, and should therefore be treated with great caution.”

Nu funderar du kanske på vad jag råkat ut för som skriver om snällhet och sanning just idag. Ingenting faktiskt, de här tankarna susar runt i mitt huvud ibland ändå, alldeles utan tydlig anledning. Det är något i samhällsklimatet, i sociala medier och det där att vi ska vara stentuffa och lättkränkta på en och samma gång. Det skaver.

Idag har jag tillbringat några timmar med sonen. Vi åt en god lunch med efterrätt 
och pratade i flera timmar. Härligt! Han mår bra och då mår jag bra helt enkelt,
fast jag är trött. Helgens resa sitter fortfarande i min kropp och slukar energi. Det är så det brukar vara och jag börjar bli ganska bra på att hantera det men det tar några dagar att komma upp ur reservtanken. 
Jag laddar med natur, färg och att låta händerna jobba. Nu är frågan vad de här vitaminrika härvorna vill bli. Jag ska försöka lyssna noga och kanske talar de om vad de vill bli.

17 okt. 2018

Ut ur dimman

Vi har varit inbäddade i tjock dimma stora delar av dagen 
men till slut klarnade det upp och allt fick färg igen. 
I vår trädgård växter en storbladig planta som vissnar ner helt på hösten men än blommar den med stora gula blommor. 
Är det någon som vet vad det är? Blommorna är ca 10 cm stora och bladen kan bli 20-25 cm, om inte mer.

Vår tre pälsklingar är inte så intresserade av gula blommor men däremot av några grenruskor som ligger på marken.
Jättespännande måste det vara när alla tre är på samma ställe.
Mitt rosa projekt växer och om några centimeter är det dax att göra midjeresår och därefter ärmar fast var sak har sin tid och ikväll är det bara vila som gäller.

16 okt. 2018

Gotandssticket

På Scandic i Visby ordnade två underbara tjejer världens bästa stickträff; Gotlandssticket. 
Vi var som mest 38 entusiastiska garngalna glada stickare som hade en riktigt rolig fiberrik helg.
Jag hade med två olika sockstickningar och
min rosa Damejakka Loppa. Det hände sig också så att Sofia och jag 
la upp varsin ny sjal. Mitt garn, det lila, köpte jag på plats av Emma som färgat både det och en massa andra ljuvliga härvor.
Ja ja, jag köpte förstås en turkos också. Och en limegrön. De ropade så snällt på mig!

Anna/Yarnesty hade med sig sina fina mönster och ljuvliga härvor från både Limmo Design och Moods of colors.
Ringmurens hemslöjd fanns på plats med underbar ull och
Milina hade både garn, pärlor och annat pyssel. 
Design och Hantverk hade med lokalproducerat garn. 
Vilken lyx att ha allt garn omkring sig 
och fina vänner därtill!
De fantastiska arrangörerna hade lyckats få många sponsorer och vinsterna i lotteriet var helt otroliga.
Jag vann ett superfint vantkit från Yll o Tyll, mina vänner vann bland annat en helt ljuvlig härva från Fru Valborg och en Rowan Fine Art-härva från Garn och Mera men det var många, många fler fina vinster från generösa sponsorer.
Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på helgen, 
i vackra Visby, 
i oktober när det borde varit höst men kändes som sommar. 
Alldeles för snabbt gick tiden fram till sista fikat då vi bjöds på saffranspannkaka med salmbärssylt och det var dax att gå till hamnterminalen och
ombord igen. 
Fast minnena, de har vi kvar, liksom kära vänner och en del garn.
Tusen Tack bästa Nina och Pia!

15 okt. 2018

Visby, vackra Visby

I morse när jag körde till jobbet fick jag förmånen att stanna upp. En skön böna promenerade i maklig takt mitt i vägbanan och så länge jag körde efter henne tog hon livet med ro, tuggade lite på sitt gräs och glodde förstrött på mig ibland men för hennes skull, och andra trafikanters, så lyckades jag och två andra trafikanter mota ner henne från vägen och in bakom lås och bom igen och det var säkert en tacksam ägare som en stund senare kunde hämta hem sin lilla dam.
En skönhet. Jag är så glad att jag fick träffa henne en stund en måndagsmorgon som denna.
Det var en fin start på veckan efter en fin, nej alldeles underbar, helg!
Jag har nämligen varit i Visby.
Turen dit var lugn med bara lite gung, helt okej för en som lätt blir sjösjuk, och med 354 passagerare  ombord fanns det gott om plats. De tre timmarna på båten hann jag en bra bit på en randig socka. 
Nästa dag visade fina Sofia mig runt, det var så länge sedan jag var i Visby att nästan allt kändes nytt. 
Almedalen,  
kärleksporten,  
botaniska. Allt är fint! 
Jag blickade upp i Tjernobyleken som står i Almedalen och 
beundrade tulpanträdets vackra löv i Botaniska. 
Jag handlade ullgarn på Yllet och 
gick bananas på te på Kränku. 
Om vi säger så här, jag behövde en stor korg, inte en liten. 
Vi gick runt stora torget där Sankta Katarina kyrkoruin ligger och alldeles intill 
ligger Sankta Maria domkyrka. 
Solen som sken in genom de vackra fönstren gjorde ljusspel på väggar och pelare och någonstans porlade en vattenfontän. 
Allra mest förtjust blev jag i en liten ängel som stod högt uppe på en hylla och 
en liten filur som gömde sig mitt i en ljuskrona fick mig att le.
Visby visade sig vara Rosornas stad även i mitten av oktober. Helt fantastiskt! 
I morgon ska jag berätta vad jag gjorde resten av helgen.