Flera sidor in i boken tänkte jag om och om igen - Är det här verkligen roligt? Jag har ju träffat honom! Män som Ove finns, jag vet av egen erfarenhet. Är det inte att trampa på någon som redan ligger att skriva om honom och alla som är som han? - men sedan hände någonting och jag drogs med i strömmen, uppskattade den kärva och stundtals ironiska berskivningen av mannen och hans liv. En man som heter Ove är en fantastiskt rolig bok och samtidigt har den en svärta som känns. Den är på riktigt fastän den är på låtsas.
Fredrik Backman har lyckats otroligt bra och antingen kommer han skriva många bra böcker framöver eller så kan han omöjligt upprepa den här lyckosamma resan. Jag hoppas på det förstnämnda.
Den här boken har intagits i förhållandevis rask takt i min solstol, på mitt trädäck, under parasollet.
Hade jag gillat krusbär hade jag bara behövt sträcka ut armen och ta ett då och då.
Krusbär och En man som heter Ove passar ihop på något kärvt sätt.
Jag är glad att jag läst den även om tårarna stundtals rann ner för kinderna så jag inte såg texten - och det även utan att ha ätit krusbär!
En alldeles UNDERBAR bok. Visst finns han Ove, jag hävdar att han finns lite i oss alla dessutom, även om det tar emot att erkänna det. :)
SvaraRaderaHåller med, tyckte jag kände igen mig och andra. Stundtals skrattade jag så att tårarna rann men då och då rann de för att det var så ledsamt och han var så ensam.
SvaraRaderaEn bok som nog tål att läsas om.
Kram
Jag beställde den boken igår, den får följa med på semestern.
SvaraRaderaJag tänkte också lägga ifrån mig boken flera gånger för jag tyckte den var rent deprimerande. Men jag härdade ut och som tur var vände det! Den får en onekligen att tänka till och jag tror som Gunilla att den nog ska läsas om. Kramar Ullis
SvaraRaderaJag lyssnade på boken och gillade den verkligen. Ledsam ibland men många gånger skrattade jag glatt.
SvaraRadera