Tid, både snabb och långsam

Taadaa - Augusti är här! 

Jag förundras ofta över hur fort tiden går och ändå går den med samma hastighet hela tiden. Hur är det möjligt?

Även om tiden rinner så fort så tar det en evig tid att quilta mitt stora täcke.

Nu är 56 av 64 block quiltade och hur stora mina ambitioner än var att jag skulle bli klar med alla idag så fick jag ge upp. Nacken och axlarna sa ifrån och det är klokast att lyssna på kroppen. Hur jag ska quilta bården runt hela täcket har jag inte ens kommit på än men jag har ju tid på mig att göra det. Det är inte bråttom, jag har ingen tid att passa - men ändå vill jag så gärna ha täcket klart. Vi är roliga vi människor. 

Nåväl, jag tog mig ändå tid att ligga en stund på trädäcket och fundera lite. Regnet har slagit hårt på pelargonerna där men idag var de, precis som jag, glada för solens strålar. 

Molnen var lätta, skira och lite lekfulla.

I morgon tar jag nya tag. Kanske kan jag quilta resterande åtta block då, eller så blir det en annan dag för det är ju lite jobbigt att bära ut alla grejer på altanen där jag tycker det är bäst att sy så här i sommartid.

Men det där med bården... vad ska jag hitta på?