Vi hann med ett besök i Habo kyrka på hemvägen från vår lilla semestertripp.
Jag visste vad som väntade inuti men vet man inte det är det svårt att gissa av att bara se på utsidan.
Träkatedralen vid Vättern kallas kyrkan och
den är helt makalös!
Fullt dekorerad, i varje vrå, och flera våningar hög.
Jag var mållös, fastän jag visste och hade sett kyrkan på bild innan.
Allt, precis allt, är värt att titta på.
Det finns en tredimensionell skiss av kyrkans bjälklag, den är gjord 1721. Hur häftigt är inte det att den finns kvar?!
Habo kyrka, helt klart värd en omväg!
På tal om omväg, om man stickar sockor i självrandande garn och inte vill bryta randningen på ovansidan av foten för att göra en häl, då kan man ta en omväg.
Man tar helt sonika andra änden på nystanet och stickar hälen och tar av garnet när hälen är klar. Sedan kan man lugnt fortsätta med skaftet (eller foten ) och ränderna är precis som de ska vara. Två extra trådändar att fästa men det är det absolut värt för att få fina ränder.
Ja visst är Habo Kyrka fantastisk. Där ligger min bror och pappa begravda och jag har tillbringat många skolavslutningar just där eftersom jag är uppväxt i Habo.
SvaraRaderaJa en riktig pärla! Kan tänka mig att alla från Habo är stolta över en sådan skatt.
RaderaHej! Ibland känns det som våra spår korsas, vandrar lite jämsides för att sedan delas igen. Mest är det i tanken,minnena och skrivandet. Vi planerar en ny retreatdag med temat Omvägar och då funderar jag om det var just ditt inlägg här som först gav mig ordet...fast jag trodde jag landat i det på Artipelag när jag såg parkutställningen med samma namn. Tack för dina spår! Kram Eva
SvaraRadera