Jag var på väg att skriva att min kropp bråkar lite med mig men så kom jag på att det är ju jag som bråkar med min kropp genom att anstränga den lite mer än den vill. Men vänta nu, jag är ju min kropp så vem bråkar egentligen med vem? Eh... Nåväl, det är helt enkelt så att jag anstränger mig lite för mycket ibland, även när jag tycker att jag gör pyttelite, och då känns det i kroppen. Sådär, nu blev det nog rätt tror jag. Dagens ruta är alltså lite ansträngd. Av hela mig.
Missekissarna däremot, de är inte ett dugg ansträngda.
Och som vanligt får man muta in sin plats i soffan väl om man inte ska bli utmanövrerad av en liten kattunge.
För övrigt så monogamstickar jag just nu. Det är bara Brock som gäller.
Nu är mönsterpartiet klart och det återstår en väldig massa slätstickning. Undrar hur länge monogamstickningen varar...
Det roligaste är ju gjort nu, eller?
Känner såväl igen din beskrivning av samspelet mellan knopp och kropp. Så ofta som jag kör eg knoppen kör över kroppen.
SvaraRaderaDin stickning gör mig nyfiken!
Jag är nyfiken på dina rutor vad skall du göra med dem, du måste ha en ansenlig mängd?
SvaraRaderaTanken är att det ska bli en filt, en filt som består av en ruta gjord varje dag. Om jag orkar och har tålamod håller jag på året ut, för hittills har jag gjort en ruta om dagen hela detta året. :-)
Radera