För elva år sedan fick jag en magnoliabuske i födelsedagspresent. Den trivdes aldrig riktigt där den först planterades och när vi flyttade för fem år sedan tog vi busken med oss. Jag kunde inte lämna min present så den grävdes upp och planterades intill huset vid havet.
Nu, fem år senare, har den allra första blomman slagit ut! Det gäller att ha tålamod minsann.
Det krävs också en gnutta tålamod när man ska fästa alla trådar på ett par restgarnssockor.
Det tog sin lilla tid men var värt det.
Många rosa små rester samsas så fint tillsammans.
Restgarn är grejen!
Den blommar! Hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar