Ett lyckligt slut

Minns ni den där ensamma sockan? Den som försökte men inte passade in för den var för rosa och blev ersatt av en annan mycket rödare socka?

Den stackars ensamma sockan som inte fick någon maka,

den har nu fått ett helt nytt liv tillsammans med ett grått garn

och den har blivit ett par! 

De lever nu lyckliga i bruten mosstickning och är så nöjda som bara ett par kan vara. 

Den ena funkar liksom inte utan den andra. Tänk att den sorgliga historien fick ett lyckligt slut, eller åtminstone en lycklig fortsättning. Tänk om den ena sockan ger sig av på egen hand, det gör ju sockor ibland. Jag håller tummarna att de får leva lyckliga i alla sina dagar, tillsammans.

I huset vid havet har maken nu semester och vi tillbringar våra dagar tillsammans precis som sockorna. 

Det är fint det. 

Han grejar med båten och jag syr lite och stickar lite mer. Kanske blir det en båttur i morgon.