Tvingade maken att ta några bilder på mig i Tric-koftan och skäller lite på honom för att modellen är för stor, står lite lufsigt och har dålig hållning så det blir veck på koftan. Som om han skulle kunna hjälpa det... Nåja, koftan är klar efter blockningen och jag känner att den är ljuvlig att ha på sig och färgen, ja, den är helt rätt för mig.
11 nystan Ulrika, 100 % superwash ull, från Svarta fåret. Stickor 4 mm och en knapp. Inte en söm att sy.
Stickar jag fler till mig själv, vilket faktiskt inte är otänkbart, så ska jag sätta knapphålet lite längre ner och inte exakt där mönstret tycker att det ska vara och så ska jag göra ärmarna lite kortare.
Men annars är jag galet nöjd.
Hur fin är inte den ryggen? Gillar verkligen Åsa Tricosas mönster!
Och som sagt, stackars maken kan verkligen inte rå för att modellen ser sur ut...
Men titta här vad jag såg idag:
Ljuset i tunneln finns på riktigt!
Härligt med ljuset i tunneln! Och koftan är verkligen jättefin.
SvaraRaderaKoftan är galet fin! Jag önskar att jag stickade lika bra och fort som du :-) mina stickprojekt tar alldeles för lång tid så jag hinner tröttna.
SvaraRaderaSur - nej, allvarlig med antydan till ett leende - ja!
SvaraRaderaKoftan är så snygg och jag håller med att ryggen är fantastisk!
kram
va snygg kofta, vad duktig du är med dina stickor.
SvaraRaderaSå himla snygg den blev, du är så duktig att sticka. Lisbeth T
SvaraRaderaDen är verkligen vacker och färgen kär dig jättebra!
SvaraRaderaVilken supersnygg kofta du har stickat.
SvaraRaderaÅh, vad fin, supersnygg kofta! Och den allra bästa färgen dessutom :-)
SvaraRaderaÅh, den blev riktigt fin, din kofta!
SvaraRadera