Hjärnan är till för att tänka tankar, precis som lungorna är till för att andas och öronen för att lyssna. Man kan träna upp sin lungkapacitet och man kan lätt förstöra lungorna genom att vistas bland rök, lösningsmedel och annat som lungorna inte mår bra av. Man kan träna upp sin hörsel till en viss grad och hörseln kan förstöras av allt för höga vassa ljud, dovt buller och annat som skadar omedelbart eller på sikt.
Hjärnan då, kan man träna den? Kan man medvetet träna sin hjärna att bli bättre på att producera tankar? Kan man träna hjärnan att tänka uppbyggande eller nedbrytande tankar? Kan den förstöras av alltför enkelsidiga tankar, kan vissa tankar vara frätande, giftiga, nedbrytande? Hjärnan kan så klart förstöras av kemikalier, fysiskt våld och en massa annat, men lek med tanken att just tanken påverkar hur hjärnan mår. Hur ska man göra om man kan träna hjärnan så att den blir en ännu bättre ledningscentral för den människa man är?
Jag tror att vi är våra tankar, matar vi oss själva med bra, uppbyggande, friska tankar så mår vi annorlunda än om vi matar oss med nedbrytande, ältande och elaka tankar. Det är svårt att ta kommandot över sina tankar, jag säger inte att det bara är att bestämma sig och så blir allt bra, men med medveten fokusering och träning borde det rimligtvis gå. Om man vill. Om man tror att vi inte bara är vad vi tänker utan att vi faktiskt också skapar våra tankar. Min hjärna är min tankeproducent och en del av mig.
Som så ofta förr handlar mycket i mitt liv om tankar, vilka tankar som ständigt återkommer och vilka sällsynta nya tankar som uppstår då och då.
Det är svårt att tänka på tankar och inte tänka på hjärnan, de går ju liksom hand i hand. Och på tal om händer så är händerna direktkopplade till hjärnan. Visst är det fascinerande!
Mina händer som kan en massa saker, tack vare att de hänger ihop med min hjärna och resten av mig.
- Sitt du där och fundera på sånt, jag är mer intresserad av vad det är som låter! Kanske är det den stora röda hankatten matte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar