Wishmaker

Att sno en sjal ett varv runt halsen är för mig förknippat med värme och trygghet. Särskilt om sjalen är gjord av ullgarn.

Wishmakersjalen, femte mönstret i Helen Stewarts The Shawl Society II, stickade jag i racerfart. Bara räta maskor och hålvarv i ganska tjockt garn på stickor 5 mm tog ingen tid för mig. Stickning utan ansträngning liksom.

Jag har stickat i superwashbehandlad ull, Ulrika från Svarta Fåret. Det var garn jag hade hemma sedan jag stickade en hel hög med barnmössor för några år sedan.  Det känns alltid bra att plocka från garnlagret.

Sjalen är något asymmetrisk, en bra form på en lite tjockare sjal tycker jag. Morris håller med tror jag. 

Jag är så glad att jag bytte ut det vita jag från början tänkte använda till nougatbrunt. Det blev så mycket bättre, höstigare och finare. 

Jag har inte bestämt om sjalen ska bli min eller om den hamnar i presentskåpet. Den får ligga till sig ett tag. 

Än så länge behövs den inte eftersom vi hade 17 grader idag. Härligt!