Visst kan man komma in i inspirationsstråk? Stråk som bara blir större när man rör sig i dem? Åh vad det är roligt att kluddra lite igen!
Jag såg mig i spegeln och tänkte "Hej där, vem är du? Blek och glåmig och färglös. Dig har jag inte sett förut." Jag kände mig ändå pigg och bestämde mig för att gå den lilla promenaden till närmsta butik. Jag var svettig och trött redan efter att ha gjort mig i ordning men ut kom jag. Jag ville ju verkligen säga adjö till både höst- och vinterresterna innan de ska ge sig av för gott, vilket borde bli när som helst nu. Bäst att sno sig på liksom. (Ja, vi gör väl alla vad som helst för att skrämma iväg vintern nu?)
Jag vände bleka kinder mot solen och andades in yrande damm från oborstade trottoarer och njöt. En halvtimme i solen och jag känner mig bestämt mycket piggare!
Piggare och gladare.
Känner mig också nöjd med den här lilla bilden.
Jag vet inte varför jag gillar den, men jag gör det.
Den är busig på nåt sätt med sina kattsvansar, drakar och tuppkammar.
...och jag ser ansikten, hjärtan, sköldar o fina former!
SvaraRaderaÅh vad vackra dina zentangler är! Blir riktigt inspirerad fast jag inte gör sånna tjusiga och innehållsrika bilder själv, men jag klottrar mer än gärna. Tack för att du påminde mig!!!
SvaraRaderaKram från Lena i Örebro
Jättefina - särskilt trädet, men det förstår du säkert :)
SvaraRaderaJag är glad att du tagit upp zentanglandet igen! Du inspirerar! ...med allt du gör, förstås! :)
SvaraRaderaPigga på dig i vårsolen! (Om inte annat, så ses vi på instagram!) Hälsningar SoffiSigg