Den här berg- och dalbanan som kallas livet, den tar oss verkligen både uppåt
och neråt. Igår var det en ovanligt bra dag, humöret var på topp och kroppen var glad. Idag har det inte riktigt varit på samma sätt och egentligen har de båda dagarna varit ganska lika, inga större skillnader i förutsättningar eller förhållanden. Ett steg fram och ett på stället, så där som livet är. Bakåt kan det faktiskt inte gå eftersom tid ändå är tid som obändigt drar oss framåt.
Jag stickar på en liten restgarnsfilt.
Jag håller garnet dubbelt. det ena är nog det äldsta i min garnsamling, Marks Focus no 11. Det har många år på nacken och är ett ojämnt spunnet ullgarn. Till det har jag diverse gula sockgarnsrester.
Jag följer, på ett ungefär, ett mönster som heter Habitation throw. I mönstret är det en kvadratisk filt i tunt garn men jag gör en rektangulär filt i tjockt garn. Det blir en mysig liten sak.
Jag hittade en annan mysig liten sak i plommonträdet när jag var ute.
En katt på spaning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar