Allt på en gång

Vissa dagar innehåller stor komplexitet. Sorgsenhet, glädje, oro, lugn, stress, tillförsikt, förnöjsamhet, allt i en enda röra. Så där som livet är alltjämt men ibland känns det liksom mer, allt tar i lite extra, färgerna blir extra klara och tydliga och ljuden hörs med en knivskarp precision.

Jag har omsatt tankar till verklighet och jag är nöjd med hur det blev. Från anspänning till glädje.

Jag har också blivit tejpad i armvecket, tejp är verkligen oskönt att ha på huden! När jag försökte småprata lite med sjuksköterskan och sa att det var lugnt och skönt på hälsocentralen svarade hon att det berodde på att det inte finns tillräckligt många läkare och jag fick en klump i magen. Den gjorde mer ont än tejpen. Från glädje till oro men också från oro till tillförsikt eftersom läkaren jag träffade var lugn och noga.

En sjal har transformerats, från skrynklig och knölig

till vacker och tydlig. Från arbete till produkt. Från intetsägande till blommande, från jaja till Ah! 

Lite av varje, allt på en gång, precis som jag tänker att Tranströmer kände.

Allegro av Tomas Tranströmer

Jag spelar Haydn efter en svart dag och känner en enkel värme i händerna. 
Tangenterna vill. Milda hammare slår. Klangen är grön, livlig och stilla. 
Klangen säger att friheten finns och att någon inte ger kejsaren skatt. 
Jag kör ner händerna i mina haydnfickor och härmar en som ser lugnt på världen. 
Jag hissar haydnflaggan – det betyder:”Vi ger oss inte. Men vill fred.” 
Musiken är ett glashus på sluttningen där stenarna flyger, stenarna rullar. 
Och stenarna rullar tvärs igenom men varje ruta förblir hel.