Att en torsdagskväll i maj sy in kärlek och värme i ett litet barntäcke känns fint. Att sy fast kanten för hand, stygn bredvid stygn i en obruten rad.
Att låta havets brus och solens strålar leta sig in bland tyg och tråd.
Ja, så där djupt tänker jag. Att göra saker med hängivenhet och glädje kan ge mening åt det lilla i vår stora värld.
Så klokt tänkt och fint skrivet!
SvaraRadera