Så här dagen efter stickhelgen infinner sig saknad och en längtan tillbaka till Sbv49 och vännerna.
Att sitta i paviljongen och småprata om stort och smått och sticka en maska då och då är som balsam för själen.
Det finns en väg tillbaka till Fjällbo shop för i höst ordnas två stickhelger.
Då kommer inte kastanjen att blomma men kanske kan man plocka en kastanj att lägga i fickan.
Lupinerna blommar inte heller i höst men de kan tjäna som inspiration när man kombinerar ihop garn i den lilla garnboden. En lupinfärgad sjal eller kofta skulle jag vilja ha.
Den vackra pionen blommar inte heller till hösten men dess ägare gör. Som alltid.
Minnesbanken har fått en stor och värdefull insättning och jag stickar vidare i min ensamhet.
Stickar vidare och planerar framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar