31 dec. 2017

Tack 2017!

2017,
Du var ett år fyllt av trötthet, depp och skjutsar. Du var också året då sonen började jobba med får, grisar och andra djur och det förändrade vardagen för oss alla.

Du var året då vi firade silverbröllop, då lilla dot fyllde 25 och jag själv 50. Du var året då jag mestadels var sjukskriven men också började jobba och känna arbetslust igen.

Du var året då jag stickade 52 par sockor och övade upp mina flerfärgsstickningskunskaper. Du var året då jag sydde en massa känningar och tyvärr gick upp en del i vikt men du var också året då jag på allvar kände att lycka inte sitter i hur kroppen ser ut och känns, utan kommer inifrån, från lågan som brinner.

Du var året då vi byggde en ny altan och en ny brygga. Du kom med lagomväder mest hela tiden men med många blåsiga dagar, perfekta för en stickning, en virkning, en penna och ett papper.

Du har gett mig generöst med tid för eftertanke och vila, inspiration och lust att skapa, glädje över nära och kära och mycket mindre stress än tidigare år.

Tack 2017, du har varit läkande och givande. Nu lämnar vi dig bakom oss och går vidare in i ett nytt år.

Jag önskar er alla 
ett riktigt Gott Nytt År!

10 kommentarer:

  1. Jag önskar dig detsamma och tack för alla läs- och tänkvärda inlägg på din blogg samt all inspiration!

    SvaraRadera
  2. Jag följer Din blogg och instagram med stor glädje.
    GOTT SLUT Och GOTT NYTT��
    Annika Hessman

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt vad mycket fint du skapar! Jag har följt din blogg sen vi sågs på en stickhelg i Rättvik för snart fem år sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad tiden går! Kanske dax att vi ses igen? 😀 Gott nytt år!

      Radera
  4. Tack det samma, jag ser fram emot att fortsätta följa din blogg, med allt fint du framställer och alla underfundiga tankar du skriver om. / Immi

    SvaraRadera
  5. Tack snälla du! Bloggen är inne på sitt elfte år men jag är inte färdig med den än ��

    SvaraRadera
  6. God fortsättning på 2018! Jag fortsätter att följa dig och dina skapelser och tankar. Din blogg gör mig glad och varm på något sätt.

    SvaraRadera