27 feb. 2019

Sötsaker

Det är snart dax för ny månad och jag förbereder min kalender genom att göra uppslagen för mars.
En skiss i blyerts, 
fylla i konturer med svart tusch och 
sedan färglägga.
Jag lägger ofta till detaljer efteråt, ibland långt efteråt, för det som finns i min bok är en lek, det behöver inte bli färdigt. Och det behöver inte vara realistiskt, cup cakes och garnnystan kan vara bästa vänner när man ritar.
Jag ritar upp en månadskalender och överst på den sidan blir det alltid ett litet utrymme, perfekt för en miniversion av månadens förstasida. Jag älskar hur den prickiga muffinsformen blev! 
Testa och testa igen, former, färger, saker som symboliserar något eller bara kladd.
Den här gången blev det visst bara sötsaker, sötsaker på många sätt. 
Efter en lång period som varit tuff och motig så känns det nu lite bättre. Jag har lite mer energi och kanske kan jag komma igång att gå ut och gå igen. Naturen är bästa batteriladdaren.
Fast jag har lyckan att ha ett bra laddställe där jag bor.


25 feb. 2019

Metafor i sockform

Just nu fokuserar jag på sockor av restgarner och andra smånystan. Det ger en extra bra känsla när små snuttar kan bli något helt och fint.
Kanske är det en metafor för livet, att det kan bli något bra till slut även om vissa dagar känns lite vissna och trista. 
På de här sockorna är det ränder, bara ränder. Två självrandande nystan, ett varv av varje, om och om igen och ett litet nystan turkost till tårna.
Oftast gör jag två likadana sockor, även när jag gör restgarnssockor, men den här gången fick sockorna bli olika. De är ändå lika på sitt sätt. 
I resåren gjorde jag två varv av vardera garn, bara för att markera en skillnad mot resten. 
Finfina blev de tycker jag. Rester som blev en helhet.

24 feb. 2019

När drömmar blir verklighet

När jag för flera år sedan fick mina första stickade grytlappar av min bästa Lena tänkte jag att det där skulle jag aldrig kunna göra själv, sticka flerfärgsstickning i bomullsgarn på tunna stickor, men jag drömde om att kunna eftersom det är de bästa grytlappar som finns.
I boken Inspirerende norske strikkemönstre av Wenche Roald finns, bland mycket annat, mönster till grytlappar med bin på och jag satte plötsligt igång och försökte.
Jag har gjort en, stickad i bomullsgarnet Catania. Den är tjock och kommer fungera helt perfekt eftersom den nästan är fyrdubbel med alla trådar som dras på insidan vid flerfärgsstickning. Kanske gör jag en till när andan faller på, kanske blir det bara den här. Den var i alla fall rolig att göra och maskorna är förvånansvärt jämna med tanke på att det är klurigt att sticka i bomullsgarn som är stumt att jobba med.
Det gick!
Härom natten drömde jag om en lampa gjord av en Ikea-korg och en ljusslinga. Jag drömde att det var superinne och att alla ville ha sådana lampor och när jag vaknade var jag först osäker på om jag bara drömt eller om det faktiskt var på riktigt.
Nu är det på riktigt i alla fall, för igår skaffade jag en korg, precis en sådan jag drömde om, och idag stoppade jag i ljusslingan. 
Det blev jättefint, till och med bättre än i drömmen. 
Slingan är också från Ikea men den har många år på nacken och finns inte att köpa längre, men det finns ju andra fina slingor om det nu skulle bli en grej att göra lampor av korgar och slingor. 
😉

22 feb. 2019

Urkrafter

Ibland kommer inspiration från oväntat håll. Jag såg ett program på tv om arkeologiska fynd i Kina från ca 1500 f Kr, från Sanxingdiu. De där fynden, skulpturer varav flera bronsmasker, har snurrat runt i mitt huvud i flera dagar. De är så speciella, mer lika verk från Mayakulturen än typiska för sitt område, och de talade till mig på något sätt.
Helt fritt har jag tolkat dem och gjort dem på mitt sätt, lagt till och dragit ifrån.
För mig är de drottningar, drottningar som inte behagar utan som levt länge, är fyllda av kunskap, visdom och kraft. Urkvinnor som inte låter sig rubbas av världsliga ting eller andras tyckanden.
Starka, orubbliga, odödliga.

Jag är nog inte färdig med de här figurerna, jag tror det finns fler som vill ut genom mina händer och mina pennor. 
Det finns så mycket spännande i huvudet på en, en del får stanna där det  är, annat får glänta på dörren och komma ut i ljuset.

21 feb. 2019

Nackdelen...

... med att sticka sockor av korta garnstumpar
är att det trots allt blir en del spill och att det tar en stund att fästa. 

20 feb. 2019

Plingsulli

Hemtex gör då och då designsamarbeten och tar fram produkter som säljs under en begränsad period. Ulrika Gustafsson, Plingsulli, har gjort produkter för Hemtex som jag tycker är superfina och jag köpte en duk med avsikten att använda tyget till något helt annat, som jag ofta gör.
Tidigare har jag sytt en påse av en Plingsullihandduk.
Det stadiga bomullstyget i duken jag köpte passade perfekt till väskor. 
Jag gillar färgerna och jag gillar stilen. 
Jag smög in en gul rand på utsidan
i samma tyg som fodret inuti väskan. 
Fram- och baksidan är lite olika.
Mönstret är mitt eget och finns HÄR om du också vill sy en. 
Dukar och kökshanddukar i stadig bomull kan vara riktiga guldgruvor om man vill göra en väska som ingen annan har.

18 feb. 2019

Mitt val

Om man sover en och en halv timme efter jobbet blir det inte mycket dag kvar. 
Prioriterade i alla fall att sticka några varv på sötsockorna. 
Bra prioriterat. 

17 feb. 2019

Smyg som ett kattdjur

Vår små fyrbenta vänner gillar värmen som varit de senaste dagarna och de har knappt tid att komma in. De har fullt upp utomhus, de måste ju se över sina möss- och sorkmarker nu när solen tittar fram.
Minerva spejar, högt och lågt och smyger omkring i trädgården.

Jag har sytt ett par små saker till en vän som behövde något att ha sina sticktillbehör i.
Hon gillar rosa, så rosa prickar fick det bli. 
Tyget har jag köpt hos Ingrid i Vimmerby och jag gillar det skarpt! 
Det fanns en liten bit kvar när jag sytt till min kompis och det räckte till två små börsar. 
Jag stickar sockor av små minhärvor som bara är tio respektive 20 gram, de får lagom plats i en av börsarna. Perfekt.



16 feb. 2019

Laddad

Sakta pusslar jag ihop mig igen, och fyller på med energi där jag kan.
Idag har jag hängt med de här två sötnosarna och deras matte och det har laddat mina batterier på bästa sätt.
Vi gick en lång promenad i solen och värmen. Nästan 14 grader var det, det var både ljuvligt och lite skrämmande på samma gång. 
Vi firade den fina dagen med en liten smörgåstårta för två.
Så gott!
Jag har stickat på en Gudrunvante, Hufflepuff edition,  
och nu ska vi lyssna på mellon.
Eller hur Morris, du är väl laddad?

13 feb. 2019

Som det är och kan vara

Hm, det är lite motigt nu. Det borde inte vara det eftersom ljuset är på väg tillbaka och idag har det varit +8 grader och sol och fåglarna kvittrar lite försiktigt men det är motigt i alla fall. Det har varit det de senaste veckorna, eller snarare månaderna, och jag har många gånger tänkt "nu vänder det" men, nej, det är fortfarande motigt. Min vanliga livsglädje har tagit semester, min energi likaså och med sig tog de nog några andra positiva tankar också. Det är okej, livet är så här, jag vet. Det har hänt förut, att livet innehållit ganska långa perioder där jag känt mig dämpad, hopplös, liten, oviktig och orolig. Efter de där perioderna har det kommit tider där jag känt mig kreativ, haft flyt, orkat massor och haft en ängels tålamod. Jag har goda förhoppningar om att det kommer en sådan tid snart igen men fram till dess kommer jag vara skör, lättpåverkad av sådant som händer runt omkring. Jag är förresten alltid lättpåverkad av saker som händer runtomkring, det är min styrka, att känna in, känna av och kunna tolka, Det är en bra egenskap som inte alla har, men när det är motigt känns det också som en tyngd att känna in, känna av och kunna förstå. Lika lätt som man kan ta in andras svårigheter så kan man också ta in andras glädje och förnöjsamhet så vill du dela något glädjande, roligt, inspirerande, tryggt eller utvecklande så gör gärna det!
Jag har ägnat ganska många timmar åt att lyssna på Michelle Obama. Det har varit så intressant! Att få följa med på hennes livsresa, att få höra henne berätta om sin bakgrund, sin karriär, sitt äktenskap, sina barn och sina upplevelser, tankar och drömmar var på alla sätt intressant och också viktigt, för mig och säkert för kvinnor överallt.  Boken sträcker sig fram till dess att hon och hennes familj lämnar Vita huset och hennes oro för framtiden med en president som inte har några likheter med den som just gjort sitt. Det är brytningstider, på många sätt.
Jag rekommenderar Becoming varmt! Jag log många gånger, skrattade åt sättet Barack friade på, och grät när Michelle berättade som möten med krigsveteraner och barn i svåra situationer och jag kände tillförsikt när hon berättade om alla barn de sett och uppmärksammat på olika sätt.

Medan jag lyssnat har jag stickat ränder, kanske världens bästa syssla mot motighet och oro.

Jättemånga ränder, 
i underbart mjukt garn av merinoull och silke. 
Två långa ärmar kvar att göra betyder många fler fina sticktimmar. 
Bara för att det är motigt är det inte mörkt, långt därifrån.


10 feb. 2019

Dubbletter

Det är sant, de är två. 
 En som är använd, lite skrynklig och inte helt perfekt och en som är slät och ny och fin. 
Jag kan verkligen se att mina kunskaper ökat. 
Häftigt.