4 sep. 2015

Kreativt

Morgonens budskap på tepåsen talade sitt tydliga språk. Bara att försöka slappna av!
Avslappnad och glad har jag quiltat mina ugglor på Ingrids supermaskin. 
Istället för att bara göra det så har jag klippt till en klänning också. 
Frågan är hur länge kreativiteten håller i sig, det vill säga, hur många nya projekt hinner man starta på en dag?

2 sep. 2015

Tyst men inte lugnt

Aj aj, jag är inne i en riktigt motig period. Redan när jag vaknar på morgonen är jag stressad och läsa tidningen eller se på tv går inte, det blir alldeles för många intryck på en gång av sådant. Jag orkar inte ens prata så min omgivning har det lugnt och tyst.
Morris tycker inte om när jag far runt som en rastlös studsboll så han parkerade helt enkelt på mina fötter. Tack för det! 

Huset vid havet håller sakta på att förändras. 
Nu kan man ana hur stort uterummet kommer att bli.
Nockbjälken är väääldigt lång. Undrar hur de ska få upp den?
Nåja, Morris ser nog till att det blir bra där också. 
Det blev lite garn kvar när jag hade stickat Monet-sockorna och jag kunde inte låta bli att göra ett par restgarnssockor av det och lite andra rester. 
Jag stickar bara på och har ingen plan för hur de ska bli. 
Planering är inte min starka sida just nu. Jag är glad att jag kan sitta stilla och sticka lite då och då åtminstone.



31 aug. 2015

Månadsbokslut augusti

Årets åttonde månad har varit garnrik.
Ett par gula muddar, en Pop spots-sjal i entrådig ull, en Carmellia och så Lilla Grå.
Tre par sockor har det också blivit. 
Ett par Anna, ett par Marit och så Monet-sockorna i egenfärgat garn. De som inte är bloggade tidigare kommer dyka upp i kommande inlägg.

För övrigt har jag sytt en väska, nålbundit och sytt i skinn för att göra muddar och så har jag färgat en hel del, både garnhärvor och sockblanks. 
Drygt 60 km visar promenadmätaren på. 
Det har varit en bra månad på flera sätt men också en väldigt ansträngande månad vilket gör att jag kliver in i september med ganska lite energi i bagaget. 
Det jag stoppar in i minnesarkivet är kanske främst underbara dagar i Fattigskogen
och att utveckling är en del av livet. 
Okej september, Bring it on!

29 aug. 2015

Motvind

Livet och jag är inte bästa kompisar just nu. Allt känns som uppförsbacke, motvind och bakhalt. Det bästa är väl att det blir bättre sen. Typ. 
Jag gör inte mycket, tar bara en maska då och då på sockorna av den egenfärgade sockblankrullen. 
Näckrosorna är på plats på skaftet. Monet och jag. 
Och naturen. 
Naturen är bra medicin. 
Humlor och fjärilar, undrar om de känner av uppförsbackar, motvind och bakhalt underlag. Troligen inte. 

26 aug. 2015

Två ska det vara

Sockan Anna har fått en kompis - sockan Anna! Det är helt klart bäst att ha två.
Mönstret till sockan har Dödergök gjort och det är på svenska. Garnet är ett materialkit från Manduzana men jag bytte ut ett cerisefärgat garn mot gult, som Manduzana också färgat. 
Jag har ju gjort ett par Anna-sockor tidigare.
Fina mönster mår bra av att stickas flera gånger. 
Jag kanske borde köpa nya höstskor som passar till mina nya sockor...

25 aug. 2015

Lilla Grå - så gjorde jag

Lilla Grå.
Lilla Grå kommer jag bära tills den är helt utsliten. Jag gillar att sticka sjalar i alla dess former men de jag tycker bäst om att bära runt min egen hals är långsmala snibbiga sjalar som kan viras ett par varv eller hänga löst runt nacken.
Sjalen är stickad i 1-trådig ull från Ateljé Norrgården på sticka 3,25 mm. En knapp härva har gått åt.
En beskrivning i all enkelhet:
Lägg upp 3 m. Sticka ett varv räta maskor.
Varv 1: Sticka en maska i varderna främre och bakre maskbågen, sticka mosstickning till en m återstår. Sticka sista m i bakre maskbågen.
Varv 2: Lyft första m med garnet framför arbetet, sticka 2 m tillsammans, sticka mosstickning till en m återstår. Sticka en maska i vardera främre och bakre maskbågen.
Upprepa de två varven till sjalen är lagom stor.

Antingen kan sjalen maskas av med elastisk avmaskning här eller plockas maskor upp längs den kvarvarande kortsidan, Sticka ett hålvarv, 1 omslag, 2 rm tillsammans, och sedan ett varv med räta m. Därefter maskas alla m av med en picotavmaskning. Det finns flera olika sätt att göra en picotavmaskning och det finns många instruktiva filmer på Youtube. Jag la upp tre nya maskor för varje picot, maskade av dem och maskade av tre maskor mellan varje båge. Titta gärna på någon av filmerna i länken.
En vinsthärva från sticklägret i Fattigskogen, ett önskemål från Karin att jag skulle sticka mosstickning - och Lilla Grå blev till. 
Ibland är det enkla det bästa. 
Som en änglavinge.

24 aug. 2015

Avklätt

Det går väldigt långsamt när murbruk ska torka. Huset känner sig lite avklätt nu när plasttak och räcke inte längre finns att gömma sig bakom och dessutom är det ljusare än någonsin i rummet som just nu har fri sikt. 
Kanske händer det något mer i morgon, kanske inte. 
I morse var soluppgången så vacker, inte lika rosa som en nyponros men ljuvt rosa som en rodnande kind. 
Jag och Minerva hoppas på en fin morgon även i morgon så vi lägger oss nu. 
Godnatt!

23 aug. 2015

Monetmålad socka

Idag orkade min trötta hjärna inte med flerfärgsstickningen som krävs för att sticka på den andra Anna-sockan så jag la den åt sidan och plockade fram en av de sockblanks som jag färgade med Jeaba kallfärg under sticklägret i Fattigskogen.
Blått, grön och rött uthällt och droppat lite hur som helst. Hur skulle det bli?
Nystanet blev ganska ljust med tydliga färgstråk.

En enkel socka utan några som helst krusiduller eftersom garnet måste få vara stjärnan. 
När jag kommit en bit på sockan kändes färgerna som en tavla av Monet. 

Lite gräs, lite vatten, några blommor. Precis som i målarens trädgård. 
Så nu har jag ännu en singelsocka men den här får säkert en maka ganska snart. De kommer inte att bli helt lika men frågan är hur olika de kommer att se ut eftersom nystanet nu visar på större röda fält. Spännande!

22 aug. 2015

Dystra men bra

Nästa bok jag ger mig på får inte vara dyster för nu har jag tagit mig genom tre dystra böcker i rad. Först Jag heter inte Miriam som jag skrivit om tidigare. Efter den kastade jag mig över P-O Enquists bok Kapten Nemos bibliotek, utgiven 1991. Boken utspelar sig i norra Sverige på 40-talet och har sin utgångspunkt i en verklig händelse där två små pojkar förväxlas som nyfödda. Det är en dyster berättelse om pojken som inte längre fick bo i det fina gröna huset, som över en natt fick en ny mamma och som kände sig som den som byttes bort, inte byttes till. 
Jag har lyssnat på boken som P-O själv läst in och hans röst är underbar att lyssna till, lugn och trygg, trots det stundom hemska han berättar. En bok som väcker många tankar om tillhörighet och utanförskap och att vansinnet lurar i vassen om man inte får prata om sina tankar och upplevelser. En riktigt bra bok, läskig och dyster men bra. 

Efter en bok med nästan 25 år på nacken gav jag mig på en helt ny, Svenska gummistövlar av Henning Mankell. 
Ålderdom och ett liv som närmar sig sitt slut är en röd tråd där läkaren Fredrik Welin, som tidigare haft huvudrollen i en tidigare Mankellroman, Italienska skor, dragit sig tillbaka från sitt liv som kirurg. Han är gammal och trött, inte lockad av sociala kontakter längre utan vill bara vara i fred på sin ö när hans hus plötsligt brinner ner. Misstankar börjar gro att det är Fredrik själv som tänt på. Ömsom spännande, ömsom lite väl långsam handling, som om själva handlingen är åldrad och trött men ändå en bok där man vill veta hur det går. 

Men som sagt, nu behöver jag en rolig och lättsam bok! Själva livet är lite dystert ändå just nu så den varan har jag tillräckligt av ändå. 

Min vilodag har tillbringats i en solstol med en sockstickning i högsta hugg. 
En Anna-socka med mönster av Dödergök. Garnet är ett materialkit från Manduzana men när jag skulle sätta igång fick jag för mig att byta ut det cerisa mot gult, även det Manduzana-färgat. 
Jag behöver visst lite mer gult i mitt liv!
Så där ja, en socka på en dag. Maken kanske tar en vecka eller mer, vem vet. 
Tja vad vet man, egentligen, om dysterhet. 

20 aug. 2015

Stora stöket och lilla grå

Det är en del som ska rivas innan det kan byggas nytt. 
Jag gör absolut ingenting, tittar på och förundras över hur stökigt allt är innan det vänder. 
Drottning Luna har koll på allt från sandhögen. 
Den lilla grå har hamnat på blockningsmattan.