31 juli 2018

Nyttan med omvägar

Vi hann med ett besök i Habo kyrka på hemvägen från vår lilla semestertripp.
Jag visste vad som väntade inuti men vet man inte det är det svårt att gissa av att bara se på utsidan.
Träkatedralen vid Vättern kallas kyrkan och
den är helt makalös! 
Fullt dekorerad, i varje vrå, och flera våningar hög. 
Jag var mållös, fastän jag visste och hade sett kyrkan på bild innan. 
Allt, precis allt, är värt att titta på. 

Det finns en tredimensionell skiss av kyrkans bjälklag, den är gjord 1721. Hur häftigt är inte det att den finns kvar?! 
Habo kyrka, helt klart värd en omväg!

På tal om omväg, om man stickar sockor i självrandande garn och inte vill bryta randningen på ovansidan av foten för att göra en häl, då kan man ta en omväg. 
Man tar helt sonika andra änden på nystanet och stickar hälen och tar av garnet när hälen är klar. Sedan kan man lugnt fortsätta med skaftet (eller foten ) och ränderna är precis som de ska vara. Två extra trådändar att fästa men det är det absolut värt för att få fina ränder.

30 juli 2018

Skärhamn, Göteborg och en burk

När vi lämnat Oslo körde vi söderut och första målet var ett besök i Skärhamn
och Nordiska akvarellmuseet. 
Där pågår just nu en utställning som heter Fusion och det är flera konstnärer i en samlingsutställning. 
En del saker fick mig som betraktare att fundera, 
andra fick mig att nicka instämmande. 
Lars Lerins konst fanns även här och det var häftigt att se dem mot rosa väggar. Intressant hur det påverkar upplevelsen av t ex en björkskog i snö  
eller storstadskolosserna.
Ett rum var helt tapetserat med ritade motiv i svart på vitt, eller vitt på svart, och det enda övriga verket var en tavla med en flicka med dockvagn intill en tegelvägg. 
Nog börjar tankarna att snurra när man ser något som detta. 
Det var överväldigande och det var också en vägg med hundra porträtt.
De ser ut som frimärken på bild men varje porträtt var nog 25 x 25 cm.
Efter detta hjärngympapass vilade vi ögonen på havet,
alla båtarna och 
de söta små husen på andra sidan viken innan vi körde mot Göteborg. 
Vi fortsatte med kulturpåfyllning och gick till domkyrkan. 
Den är ljus och nästan avskalad, helt olik domkyrkan i Oslo. 
Det finns en madonnabild där som verkligen berör mig. 
Det är en mantel knuten av garn, hängande, nästan svävande, i rummet. Den är fantastisk!
I domkyrkan pågår just nu en konstutställning av Kent Wisti och det var riktigt roligt att de se i verkliga verkligheten. Flera av verken har jag sett på nätet men att uppleva dem, stå framför, titta nära och gå en bit ifrån ger så mycket mer. 
Tavlorna är stora, kanske 1 x 1 m. 
Väl värt ett besök.

Vi fick ett hotellrum med utsikt. 
Det var också fint. 
Idag är det Världs-broderi-dagen och det uppmärksammade jag genom att brodera ett bälte till en burk. 
Det låter kanske konstigt men jag har en fin plastburk som det varit någon hudvårdsprodukt inuti. Där förvarar jag mina fina stickmarkörer när de inte är i en stickning. Den burken behövde märkas upp på något sätt och det var då jag kom på att jag skulle göra ett bälte. 
Så jag broderade, vändsydde med en bit resår mellan kortändarna och, vips, så är det ingen tvekan om vad burken innehåller. 
Markera mera! 
Jag har fler burkar, kanske får ytterligare någon ett bälte.

29 juli 2018

En glimt av Oslo

Ett stopp på vår lilla semestertripp var Oslo, en stad jag inte tidigare besökt.
Jag blev stormförtjust direkt, trots att termometern stod på över 30 grader och värmen dallrade mellan husen.
Kyrkor brukar vara svala och domkyrkan i Oslo var inget undantag. 
En fantastiskt fin kyrka och det målade taket gjorde mig mållös. 
En miljon målade prickar smyckar den centrala delen av taket och 
runt väggarna finns fina målningar i klara färger. De påminner om altartavlan i Kastlösa kyrka på Öland och är ungefär samtida. 
Vi strosade förstås på huvudstråket, 
hela vägen från domkyrkan  
under konstprojektet Hug life och 
via stortingsbyggnaden 
ända fram till slottet. 
Jag konstaterade att statyer är en utmärkt spaningsplats om man är mås. 

Vi spejade ut över havet och 
tittade på operahuset, allt som vi ville se vid vårt första Oslo-besök. 
Min vana trogen tittade jag efter fina lampor 
och speciella portar och 
Oslo har verkligen allt!
Även höga hus med runda rum 
och forsande vatten mitt inne i centrum. 
Husfliden fick ett besök och några härvor norsk ull fick följa med hem. 
Ett kort första besök med bara en övernattning kommer garanterat att följas av fler besök framöver. 
Idag genomfördes sista etappen på Tour de France och jag tvinnade det sista garnet jag spunnit de dagar jag kunnat se etapperna. 
En 50 grams härva med BFL/mohair, färgat av Manduzana
250 gram 2-trådigt garn blev resulatet av de etapper jag sett/spunnit. Kanske får de samsas i ett kommande projekt.