Allt får plats

Nitton varma sköna grader visade termometern idag. Tyvärr blåste det ganska mycket men i lä var det skönt.

Skönt att kunna sitta ute, särskilt när kroppen värker och det jag hade tänkt göra inte blev gjort. Skönt att lyssna på fågelsången och titta på äppelträdet som precis börjat blomma. Skönt att vila i en solstol och bara vara.

Förra helgen målade och ritade jag skyddsänglar. De har pockat på uppmärksamhet ett tag och de vill bli ritade. Jag försöker hitta ett sätt att rita dem så som de känns inuti mitt huvud. Jag har inte nått fram riktigt än, ska testa igen, för de vill verkligen bli synliga just nu, skyddsänglarna.

Hittade en liten vers som jag inte vet upphovsmannen till.

Hur du än mår,

vad du än gör

vakar en skyddsängel

precis ovanför.

Fint.

På Instagram visade Maja blomblad med spetskant, så söta att jag ritade några i min kalender. I min kalender får allt plats, listor, tankar, bilder, teckningar.

Vi är verkligen på tröskeln till sommaren nu.

Det blir en annorlunda sommar men likväl en sommar. Jag njuter av ljusa kvällar och av allt liv i naturen, det bubblar och brusar och växer så det knakar. 

Älskar det.

Habitation throw

En liten filt i solgult

kan vara det som behövs en grå dag. 

Mönstret heter Habitation throw men jag har modifierat min filt lite grann. 

I mönstret beskrivs en kvadratisk filt men jag gjorde min rektangulär. Mönstret är gjort för tunt garn, typ sockgarn, och stickor 4 mm. Jag har stickat med dubbelt garn och stickor 6 mm.

En tråd cremevit Marks Focus no 11 och en tråd sockgarn i gult. Hela filten väger drygt 400 gram och är 74 x 106 cm. 

Lagom stor att ha över benen eller att sitta på när man är på utflykt. 

Det bästa av allt är att fem nystan som legat väldigt länge i mitt garnskåp och nästan alla gula små restnystan är omvandlade till något användbart. Det är som magi, eller hur?

Majs alla gröna

Det finns aldrig så många gröna nyanser som i maj.

Naturen tävlar i att visa alla sina gröna färger, den ena mer vibrerande och full av liv än de andra. 

Jag älskar maj, kanske lite extra mycket just för alla de gröna tonerna. 

Jag testade att måla några av dem med mina nya akvarellfärger. Som vanligt målade jag blobbar och prickar, helt fritt för att sedan  

se om det blev något som jag kunde använda som utgångspunkt för en teckning. 

Kanske är den inte färdig än, kanske får den vara så här.

Rainy windows

Det har kommit några härliga vårregn de senaste dagarna,

vilket passar bra till senaste sockorna som blivit färdiga.

Mönstret heter Rainy window och är det tredje mönstret i The handmade sock society 3. 

Nog kan man se regndropparna glida ner för en fönsterruta? 

Jag har stickat i Manduzana Sock, i färgen Jazz. Ett perfekt regngrått garn. 

Första paret var Luminary och det andra Ambient.

Temat för denna tredje säsong av sockmönster är utforskande av atomrfären. Undrar vad det ska bli efter lyskraft, luften runt omkring oss och regniga fönster? 

Kanske blixtar och dunder?

Sköna maj välkommen

Här började maj med ett riktigt härligt ösregn och jag hade äntligen tid att göra i ordning maj-sidorna i min kalender. 

Månadens tema blir en påminnelse till mig själv,

- att inte lägga nyckeln till min lycka i någon annans ficka. 

Jag fattar besluten,  jag väljer vad jag vill fokusera på och jag är hellre aktiv än passiv på min livsresa. 

Undrar hur många saker som kommer fylla dagarna i maj, mycket är redan inställt eller framflyttat 

men våren är här och det växer och frodas runt omkring. 

Det ska, enligt prognosen, regna både i morgon och på söndag. 

Minerva hälsar att det är bra, hon blir bara lite blöt och det torkar snabbt om man hoppar upp i mattes  säng. 

Lite upp, lite ner

Den här berg- och dalbanan som kallas livet, den tar oss verkligen både uppåt

och neråt. Igår var det en ovanligt bra dag, humöret var på topp och kroppen var glad. Idag har det inte riktigt varit på samma sätt och egentligen har de båda dagarna varit ganska lika, inga större skillnader i förutsättningar eller förhållanden. Ett steg fram och ett på stället, så där som livet är. Bakåt kan det faktiskt inte gå eftersom tid ändå är tid som obändigt drar oss framåt.

Jag stickar på en liten restgarnsfilt. 

Jag håller garnet dubbelt. det ena är nog det äldsta i min garnsamling, Marks Focus no 11. Det har många år på nacken och är ett ojämnt spunnet ullgarn. Till det har jag diverse gula sockgarnsrester.

Jag följer, på ett ungefär, ett mönster som heter Habitation throw. I mönstret är det en kvadratisk filt i tunt garn men jag gör en rektangulär filt i tjockt garn. Det blir en mysig liten sak. 

Jag hittade en annan mysig liten sak i plommonträdet när jag var ute. 

En katt på spaning.

Fullt upp, minst sagt

Det är mycket som pågår i mitt huvud. Alltid.

Som introvert uppskattar jag tid att fundera och klura, försjunka i tankar, grotta ner mig i mina intressen, sortera, ordna, läsa, lyssna, skapa. 

Det ser kanske ut som om jag inte gör något särskilt men jag lovar, det är mycket som pågår. 

När jag såg materialsatsen från Permin som satte ord på just det här, ja då köpte jag den, och nu har jag ett färdigt korsstygnsbroderi och funderar som bäst på var det ska hänga.

I materialsatsen fanns orangefärgat garn till blommorna men jag bytte ut det till rosa. Mer min stil.

Fint tycker jag.

I förmiddags hade vi dimma över viken och

nu ikväll faller ett stilla vårregn och det doftar som det bara gör under eller efter ett stilla regn på våren. 

En underbar doft, så löftesrik och viljestark.

Utan början, utan slut

Dagarna flyter ihop till en lång sträcka utan något som på allvar särskiljer en dag från en annan.

Jag har jobbat hemifrån i flera veckor, det funkar oväntat bra men på något sätt blir arbetsdagarna lite lika de arbetsfria dagarna. Antingen sitter jag och jobbar med jobbsaker vid mitt skrivbord eller så sitter jag och syr, skriver eller ritar. Jag tillbringar alltid mycket tid vid mitt skrivbord, med eller utan jobbdator. Jag håller hårt på mina rutiner, börjar och sluta jobba vid exakt samma tid som vanligt, äter lunch vid samma tid som jag skulle gjort på jobbet. Att hålla mig till mina vanliga rutiner hjälper mig den här konstiga våren. Hur hanterar du vardagen just nu?

Jag har stickat en tröja av restgarner.

Yll o Tyll har alltid en pågående sticka tillsammans-aktivitet i sin Facebookgrupp. De bjuder på ett mönster åt gången och just nu är det tröjan Majsan. Den är stickad i Sandnes Line, en bomull-lin-viscoseblandning, och jag hade turen att ha några restnystan ljusblått, blågrönt och grått från andra projekt. 

Modellen är enligt mönstret helt rak men jag är inte helt rak i min modell så jag gjorde tröjan lite utsvängd genom att öka 2 maskor i var sida vart sjunde varv från midjan och neråt. 

Det blev en jätteskön tröja att ha de dagar det är ganska varmt. 

Igår kväll började jag sticka en liten filt av restgarner, det är tydligen restnystanen som lockar mig mest just nu. Det ger en särskild sorts tillfredsställelse att använda det som blivit över, det som är kvar, det som inte hör ihop med något annat. 

Kanske är kopplat till turbulensen i världen som gör det.

Jag bloggar inte så mycket, saknar liksom ord och mening just nu. 

Vill du kan du följa mig på Instagram, där blir det bilder och några ord lite oftare. AnetteMCL heter jag där. Du behöver inte ha ett eget Instagramkonto för att titta, däremot behövs ett konto om man vill kommentera, gilla eller skicka meddelanden.

Den här bilden la jag upp igår kväll, när viken var stilla och tallarna brann.

Vid havet

Jag vill ha ett hus vid havet

där jag kan se på alla båtarna

som lägger till.

Jag vill ha ett hus vid havet 

där jag kan höra alla måsarna 

och göra som jag vill.

Och varje morgon 

innan solen värmt mitt tak

ska jag ligga där och lyssna

efter vågorna. 

Jag vill ha ett hus vid havet

där jag kan höra alla måsarna 

och göra som jag vill.

Marie Fredrikssons vackra text.

Broderier från Tamar Nahir Yanai.