Slottskonst och en topp

För en vecka sedan var jag och Kikki i Örebro.

Vi parkerade på Hamnplan och strosade oss fram 

till slottet. 

Det är majestätiskt på många sätt 

och har en otroligt vacker dörr inne på borggården. 

Open art pågår i staden och här och där sticker konsten fram sina tentakler. 

Fast slottet i sig är konst så det räcker, kyrksalen till exempel har det finaste av tak. 

Engelbrekt hade Örebro slott som förläning på 1400-talet och han ser ganska hotfull ut där han står och betraktar alla besökare som kommer och går. 

Vi kom för att titta på Isabelle Borchgraves utställning Paper Magic som visas på slottet ytterligare några veckor. 

Jag har tidigare sett hennes Medici mode på Kalmar slott. En del av verken från den utställningen är med på denna men mycket annat visas också,

t ex en mängd vackra kaftaner och 

framförallt skor. Mycket lämpligt i skostaden Örebro. Tänk vad man kan göra av papper! 

Mest fascinerande är nog ändå den florstunna spetsen och 

blotta tanken på allt arbete som krävs för att göra kreation efter kreation i just papp. Imponerande. 

Vi snirklade oss runt i slottet,

strängt övervakade, 

och tog oss till slut ut från källargångarna där vi hamnat. 

Det var skönt med lite frisk luft efter det.

Örebro slott är väl värt ett besök.

Idag, en vecka senare, blev det ingen utflykt, däremot en stund vid symaskinen. Jag testar ett nytt mönster, Ashton top, och gjorde en användbar toile. Det som återstår är att sy en fåll men det sparar jag till en annan dag. Löjligt enkelt, trots infodring runt hals och ärmhål, om man jämför med Isabelle Borchgraves konstverk men alldeles lagom för mig.

Som kvällshimlen

Andra paret grytlappar på raken

är lila, grå och gula. Som en kvällshimmel över havet. 

De är virkade i Nova från Järbo, förutom bården runt om som är gjord i Catania. 

Ännu en gång var det helt omöjligt att på förhand gissa hur färgmönstret skulle bli. 

Beskrivning finns HÄR.

Årets pelargon, Brocade Salmon Night, är helt fantastisk just nu. Vill stanna tiden en stund!

Som havet

Dubbelvirkade grytlappar är bland de bästa grytlappar som finns. Tjocka, täta,lätta att tvätta och roliga att göra. 

Jag har gjort ett par i ONline bomullsgarn, Linie 165 Sandy Design Color, i färg 304.

Ett nystan räckte lagom till två grytlappar. Till kanten använde jag en rest Catania. Virknål 2,5 mm, 40 maskor bred och beskrivningen finns HÄR. 

Med flerfärgat garn följer en överraskning eftersom det är svårt att på förhand gissa hur det ska bli.

Idag har jag virkat på ett nytt par, kanske blir de färdiga innan det är dags att krypa till kojs. I morgon är det jobb igen och jag har haft en fantastiskt bra semester!

En röd adressbok

Det är sommarens sista semesterdag och min jag-skulle-vilja-göra-lista är fortfarande oändligt lång men nu är det bara en helg mellan mig och jobbvardag igen. Nog hade jag tänkt göra några roliga saker både igår och idag men kroppen behöver vila efter aktiva saker i början på veckan så jag har snällt stannat på trappan eller i hammocken.

Mitt sällskap hela eftermiddagen och kvällen har varit Den röda adressboken av Sofia Lundberg. Vilken liten skattkista! Det är ytterligare en bok rekommenderad av Vimmerby bokhandel och de lyckades även den här gången leda mig till en bok jag tycker riktigt mycket om.

Vi får följa Doris som på livets höst summerar sitt innehållsrika, nästan hundra år långa, liv. Hon skriver ner sina minnen till älskade systerdotterdottern Jenny som bor alldeles för långt borta från Stockholms söder, på andra sidan jorden i USA. De håller kontakten via Skype men det räcker inte till när Doris blir sängliggande efter ett fall. Doris skriver berättelse efter berättelse med utgångspunkt från namnen i den röda adressboken i skinn hon fick av sin far när hon fyllde tio. Nästan alla är sedan länge borta.

Det är en fin bok, full av vänskap, hårt arbete, svåra förhållanden, släktband och kärlek. Det är en bok som sätter fingret på det som är riktigt viktigt i livet och om att inte ge upp även om allt pekar på att det är för sent. 

Boken är Sofia Lundbergs debutroman och den kom ut 2015 men min pocketbok är en reviderad nyutgåva från i år. Jag undrar vad som reviderats... Nog är jag nyfiken och jag skulle kunna läsa om boken om jag kom över en förstautgåva utan att tycka att det var tråkigt. Bra böcker håller för en andra läsning.

Jag tar några varv då och då på nyaste stickningen, en Edgevale tank. 

Jag räknar med fler varma fina dagar trots att semestern nu är slut.

Med Maja, Stina och Linnea

Just nu pågår en utställning på Millesgården med Lena Andersons underbara bilder. Lenas böcker var en viktig del av lässtunderna med våra barn när de var små och lilla dot kan fortfarande alla Majas alfabetssånger och sjunger en för mig då och då.

Jag letade fram alla böckerna vi har, de handlar om Maja, StormStina och Linnea som tycker om blommor och hälsar på i Monets trädgård. ABC sa lilla t har vi läst om och om igen och den är nog mest sliten av alla. 

Utställningen är väldigt fint curerad och den innehåller allt från skisser, via originalakvareller till några uppförstorade bilder. Precis när man kommer in möts man av en stor bild på Maja som sitter på pionens blad, alldeles nära och tittar och luktar på allt det skära. 

Lena berättar på en film som visas på utställningen att Maja har många drag från henne själv och hon fick glasögon på näsan för att det ska synas hur nyfiken hon är. 

Det finns mycket att titta på, både för barn och vuxna och Maja hon sitter och funderar i sitt växthus.

I en monter får man följa en del av arbetsprocessen runt Linnea.

Flera besök till Monets trädgård krävdes för att göra boken och 

i utställningshallen finns Monets lilla bro. 

Katten som smyger upp till Linnea ser så verklig ut!

Det finns många fina bilder på Stina också, 

bilder som får en att känna havsdoften och

värmen i köket hos morfar. Ser ni flickan med pärlörhänge på väggen?

Några bilder visades på flera sätt, 

som första utkast, 

färdig akvarell för boktryck och  

som beskuren och rejält uppförstorad för utställningen. Jättefint och roligt att få se.

Utställningen pågår till 22 september 2019 och jag tror att man kan uppskatta de vackra bilderna och fina berättelserna även om man inte läst alla böckerna fast jag var inte ensam om att nynna alfabetssånger när jag gick omkring och log med hela kroppen. 

T, Tiger. Stora T, en tigertant, har en liten tebekant.

Hos Milles

Igår var vi på Millesgården på Lidingö, först och främst för sommarens utställning med Lena Anderson, mer om den i morgon, men också för att njuta av den fantastiska terrassen och alla konstverk.

När man kliver in kan man inte ana vad som gömmer sig bakom murar och häckar, 

en helt vidunderlig värld! 

Jag har aldrig tänkt på att Poseidon i Göteborg är så grotesk i ansiktet men jag gissar att han ser ut som sin kopia på Millesgården.

Guds hand finns både här och i Eskilstuna.

Romulus och Remus finns i Rom och

Folke Filbyter i Linköping liksom här.

Att gå runt bland kolonnerna känns nästan surrealistiskt. 

Utsikten tar andan ur en,  

särskilt om man har ett visst mått av höjdskräck, men häftigt är det! 

Vi tog inte någon av de långa trapporna, 

de sparar vi till nästa besök. 

Trots att det är gott om sten och brons så finns det så här års även vackra rabatter. 

Långa sådana och 

just nu blommar bland annat vackra dahlior. 

Inne i Annes hus, intill terassen, finns ett vackert draperi av tråd, sten och papperssvalor. Inspirerande!

Hit åker vi gärna igen!