11 sep. 2015

Soluppgång, sockor, en ettåring och ett utbygge

Jo då, det kommer några utbyggnadsbilder idag också men först ut idag är en bild från morgonens soluppgång. Det var en fantastiskt vacker morgon, fredag och allt.
De där magiska ögonblicken på morgonen är verkligen bara ögonblick. Solen stiger så snabbt och de vidunderliga färgerna upplöses i dagsljus.
Hela dagen idag känns förresten som ett ögonblick. Den har försvunnit nästan innan den börjat som en del dagar gör. Som tur är har jag ett obloggat pat sockor att visa.
Det är mitt andra par av sockan Marit i design av Dödergök. Ett roligt mönster att sticka. 
Det grå garnet är Ingelise sockgarn och det röda är färgat av Manduzana. Lite batikkänsla med fina skiftningar, en riktig favoritfärg. 
Nu tror jag att jag har sockor så jag klarar mig i flera år. Inte för att det hindrar mig att sticka fler men ändå.

Det är kalasdag idag! Morris, vår lille glädjespridare fyller ett år. Hurra! 
Den här katten har vi fått för vi ska skratta och som vi har skrattat sedan han flyttade hem till oss! Han som gärna tar ett dopp, både i badkaret och havet. Han som kontrollerar alla väskor och kassar från insidan. Han som gillar chips, kebab och vaniljglass. Han som varit fler gånger hos veterinären än många katter är på ett helt liv.  
Vår älskade knas- och myskatt. Morris the cat. 
Vi har firat honom med leverpastej, kebabkött och glass, allt enligt Morris önskemål. Mycket kel också förstås. Han är en riktig sköning.

Utbygget av huset vid havet var det ja. Snickarna har satt upp en presenning för ena långsidan idag. Kanske är det isolerat där innanför, kanske inte. Jag har inte kollat. Första lagret av panel är i alla fall på plats. 
Så här kommer det nog se ut några veckor nu. Det är som att ha en inslagen present som man inte får öppna än. 
En present som man vill klämma och känna på och helst lossa lite papper så man kan kika in. Det blir en lång väntan.

10 sep. 2015

Tredimensionellt

Det blir många bilder på utbygget den här veckan men det är bara för att det händer så mycket just nu. Vi har snickare på plats i morgon också sen blir det lite lugnare ett tag och fönsterpartierna kommer inte förrän om några veckor.
Nu kan man verkligen ana hur det kommer att bli. I morgon är det nog dax för isolering ser det ut som.

Klänningen jag började sy igår är nu klar. Jag har ritat upp ett enkelt mönster, helt efter mina egna mått. Det trickiga var att få rätt form på ärmkullen men jag tycker att jag lyckades ganska bra. Jag behövde göra några mindre justeringar men det brukar behövas även när man syr efter köpemönster.
Modellen är enkel men tyget är verkligen häftigt, nästan tredminesionellt.
Jag köpte det i våras, tror jag, på Husqvarnabutiken i Vimmerby. Det är tryck på ett tunt och ganska tungt sweatshirttyg.

Jag försökte ta några bilder med mobilkameran men det gick inte så bra, jag lyckades kapa bort huvudet och få solen rätt in i kameran. Var är fotografen när man behöver hen? Eller snarare, var har jag gjort av kamerastativet?!
Jag är riktigt nöjd med ryggen, den följer svanken bra. 
Försök att ta bilder med mobilkameran utan att hålla i den är ett avancerat konststycke! 
Oavsett bildkvaliteten så har jag nu ett bra basmönster till en enkel trikåklänning med isydd ärm. Dessutom har jag en ny klänning. 
Min ständige följeslagare är lagom imponerad. 
Inte särskilt intressard alls faktiskt men han är fin ändå, vår lille Morris. 

9 sep. 2015

Med tak

Idag har det blivit tak minsann.
Det är spännande att komma hem på eftermiddagarna och se vad som hänt.

Det har varit lite dåligt med promenerandet hittills i september men idag blev det en skön runda.
Sol och 15 grader klagar jag inte på, fast visst känns det att sommaren håller på att packa ihop.

Jag försökte sy lite men jag behöver justera för bättre passform och just nu orkar jag inte räkna ut vad det är som behöver korrigeras. Plagget får alltså vänta.
Jag är så väldigt trött, trots att jag inte byggt något tak.
Jag tror jag lägger upp fötterna högt och vilar i stället.
Trist att det mörknar så tidigt nu.

8 sep. 2015

Skördetider

Huset vid havet växer.
Funderar på att lägga ner planerna på uterum och göra syateljé av allt sammans! Maken vet förstås inte om det än men vad skulle han ha att invända?

Nåja, det blir i alla fall en fin plats där jag kan sitta och sticka!
Den här sockan blir riktigt, riktigt fin. Det kan bero på de fina färgerna förstås.

Morris verkar vara av en annan åsikt? 
Nja, han hävdar bara att t-shirten han lagt sig på är hans nu. Jag vågade knappt flytta den men om det inte ska bli päls på tröjan så måste Morris bort.

Minerva hoppade in och gömde sig i vårt uthus. Det tog en lång stund innan jag hittade henne, högt uppe under taket.
Det var tydligen lätt att klättra upp och inte lika lätt att ta sig ner. Till slut kom hon i alla fall.

I vår lilla odlarvrå har det vuxit bra i sommar fast frågan är om paprikorna hinner mogna. 
Jag kunde i alla fall skörda ytterligare ett par gurkor och 
morötterna är så goda! 
Det är verkligen lyx!

7 sep. 2015

Upprepning som bas

Kommer ni ihåg att jag färgade en sockblank och stickade Monet-sockor?
De blev klara för ett tag sedan.
Monet-sockor för jag tycker att de påminner om en målning av Monet, om en av alla hans trädgårdsmålningar. 
Sockblanks från Schoppelwolle, köpt på Ateljé Norrgården där även Jeaba kallfärg finns. Jag stickade på stickor 2,25 mm och det gick åt mindre än 100 gram. 
Eftersom det blev garn över så började på ett par sockor till. Så klart.
Det egenfärgade räckte till skaften och sedan började jag varva med ett annat restgarn. 
De blev riktigt roliga tycker jag. 

Jag har inte följt något mönster till vare sig Monet-sockorna eller de här utan stickar enligt någon slags beskrivning som sitter i ryggmärgen.
För tillfället orkar jag inte med några nya spännande, komplexa och utmanande mönster så jag stickar ett par sockor till. Sockor är en bra bas.

6 sep. 2015

Använda allt

Helgens lilla minisemester är slut, en minisemester som innehållit vänner och sömnad. 
En enkel raglanmodell från McCalls mönster M7122 har jag sytt i ett läckert lite slinkigt tyg. 

Två meter tyg räckte till klänningen och till två par trosor och som den smålänning jag är så tycker jag om när så mycket som möjligt kommer till användning! 
Nu kan jag matcha inifrån och ut.
Minisemesterar av det här slaget ger mersmak och jag har massor av nya sömnadsidéer. Nu behöver jag bara tid och energi.

5 sep. 2015

Vingslag

Det är konstigt, jag har sytt väldigt mycket i mina dagar men ibland känner jag mig som en nybörjare igen. Ingenting flyter på och jag måste tänka och tänka om, sy och sy om. 
Den här klänningen, som inte är svår på något sätt, har tagit mig ovanligt lång tid att göra. Sirap i hjärnkontoret liksom. 
Mönstret heter Mod print och finns i senaste Ottobre woman-numret. Tyget har jag köpt i Husqvarnabutiken i Vimmerby. 
Skönt att den är klar! 
Jag hoppas jag kommer tycka om att ha den på mig för tyget är så fint och vem vill inte ha en fjärils lätta vingslag nära hjärtat?

4 sep. 2015

Kreativt

Morgonens budskap på tepåsen talade sitt tydliga språk. Bara att försöka slappna av!
Avslappnad och glad har jag quiltat mina ugglor på Ingrids supermaskin. 
Istället för att bara göra det så har jag klippt till en klänning också. 
Frågan är hur länge kreativiteten håller i sig, det vill säga, hur många nya projekt hinner man starta på en dag?

2 sep. 2015

Tyst men inte lugnt

Aj aj, jag är inne i en riktigt motig period. Redan när jag vaknar på morgonen är jag stressad och läsa tidningen eller se på tv går inte, det blir alldeles för många intryck på en gång av sådant. Jag orkar inte ens prata så min omgivning har det lugnt och tyst.
Morris tycker inte om när jag far runt som en rastlös studsboll så han parkerade helt enkelt på mina fötter. Tack för det! 

Huset vid havet håller sakta på att förändras. 
Nu kan man ana hur stort uterummet kommer att bli.
Nockbjälken är väääldigt lång. Undrar hur de ska få upp den?
Nåja, Morris ser nog till att det blir bra där också. 
Det blev lite garn kvar när jag hade stickat Monet-sockorna och jag kunde inte låta bli att göra ett par restgarnssockor av det och lite andra rester. 
Jag stickar bara på och har ingen plan för hur de ska bli. 
Planering är inte min starka sida just nu. Jag är glad att jag kan sitta stilla och sticka lite då och då åtminstone.