Kan själv

Det var roligt att sy igår så jag fortsatte sy idag. Jag testar vidare i min jakt på mönster som passar mig, som passar min kropp och som passar mitt sätt att vara. Jag är glad att jag kommit dit i livet när jag själv bestämmer vad jag vill ha på mig. Mode är bara för människor utan egen stil som någon så finurligt sagt. Livet är för kort för att trycka in kroppen i kläder som skaver, är för hårda eller för kalla. Jag tror min hjärna fungerar bättre om mina kläder är sköna och tillåtande. Är kläderna för strama blir mina tankar också strama och jag är ganska säker på att det gör mig mindre glad och jag vill vara en glad människa så ofta jag bara kan. Det är det bästa, att välja själv. 

Dagens dress är äppelpäpplig. 

Sidstyckena är enfärgade men mitt fram, mitt bak och ärmarna är äppliga. 

Det blev inga fickor för jag var så osäker på passformen och hade nog med att hålla koll på alla sömmar men nu har jag gjort ett mönster som jag vet passar så på nästa blir det nog fickor. Fickor är guld.

Medan jag sytt har Morris hållit mig sällskap. Han gjorde en koja i en tygkasse på en byrå i min syhörna när han inte fick ligga på tyget som jag klippte i.

Det gick bra ända tills kassen, med katt i, ramlade till golvet efter en för hastig vändning där inne i kassen. Han slog sig inte men tittade förargat på mig som om det var mitt fel. Knaskisse.