Sockstund

Höstkänslorna fortsätter även idag och jag har lagt upp ett par enkla sockor i Regia design line Kaffe Fassett. Alla mina andra stickningar får vila en stund. 

Ute är det blåsigt men inte kallt. 

Några blå fläckar skymtar fram då och då. 

Det är gott om stratocumulusmoln så det blå får kämpa. 

I morgon börjar sticklägret i Fattigskogen. Det ska bli så roligt att komma tillbaka dit!

Vibbar

Det har varit lite höstvibbar idag i den lilla del av världen där jag är. Det känns lite sorgligt men jag har bestämt mig för att omfamna hösten, när den än kommer. Jag hoppas förstås att det blir mer sommar innan luften blir höstklar och löven vackert röda. 

Lite då och då stickar jag på halsduken Granit som Ala Lindh designat så den blir klar innan hösten är här. Jag gillar det otraditionella utseendet på maskorna, att det blir en spännande struktur som inte är så vanlig. Mönster och garn finns på Fjällbo shop. 

Myspys med innekvällar i soffan hälsar Luna. 

Tillfälligheternas tillfällighet

Äntligen kommer här några bilder på min underbara ullsjal!

Mönstret som heter Happenstance (som betyder tillfällighet) är gjort av Romi Hill och det finns i boken The book of Haps som jag beställde från Johanna på Fjällbo shop. 

Garnet, det fantastiska garnet, är från Ateljé Norrgården och både det grå och det vita är deras eget garn. Det rödlila är köpt där men är danska Duo. 200 gram grått, mindre än 100 gram rödlila och ca 130 gram vitt gick åt till min sjal, stickad på stickor 5.0 mm.

Sjalen är stor, över två meter från spets till spets och därmed också helt underbar att svepa om sig. 

Spetsvarven var långa, med många maskor, men så värda arbetet. 

Det avslutande picotvarvet är verkligen pricken över i. 

Garnet är så vackert och det kommer verkligen till sin rätt i den här sjalen. 

Härlig stickning!

En känsla av hopp

Ibland tycker jag att jag har för mycket garn när garnskåpet svämmar över och det ligger garn lite överallt. Vid ett sådant tillfälle härom veckan satte jag igång ett garnslukarprojekt. Virkade saker går ganska fort att göra, ofta fortare än att sticka, och de slukar mycket garn - om man gör dem stora förstås. 

I mitt garnskåp låg nio härvor Drops love you 3, 50 % ull och 50% alpacka. Garnet är väldigt ojämnt spunnet och jag visste att jag inte ville sticka ett plagg av det, det som var avsikten när jag köpte garnet. Dessutom ligger inte Drops på min tio i topp-lista över bra och trevliga företag (kolla hashtaggen #droppadrops på t ex Instagram om du är intresserad) och ett bra sätt att göra sig av med garn är att använda det. 

Två varv vanliga enkla stolpar och två varv stolpgrupper tre om tre är hela mönstret. Virknål 3,5 mm.

Allt garn gick åt och till kanten använde jag Supersoft, ett nystan i färgen Venetian och ett i färgen Ink. Även dessa två nystan gick åt så totalt slukade filten 1900 meter och 550 gram garn. Den är ca 110 x 130 cm stor, lagom att ha runt axlarna eller över benen, eller lagom för ett barn. 

Ett stolpvarv runt hela, ett varv med luftmaskbågar och slutligen ett varv med fasta maskor. 

Jag skulle behöva göra några fler garnslukarprojekt men för stunden är jag nöjd med att ha slutfört det här. 

Tillhör du dem som tycker att det är magiskt vackert med regnbågar? Jag gör det, har alltid fascinerats av dem och kan titta länge, länge.

Igår kväll hade vi en vacker färgstark båge över viken och jag stod länge och försökte följa varje färg och se hur många färger och nyanser jag kunde urskilja. Det var många.

För mig bär alltid regnbågen med sig en känsla av hopp fast jag vet inte varför men jag låter det vara så.

I väntan på

Alltid kan man vänta på något. Idag har jag väntat på att oljudet från asfaltsfräsarna i området skulle sluta. De höll på till kl 19 och började strax efter 7 i morse. För en väldigt trött hjärna har det varit det en lång dag.

För många år sedan, kanske sju, sydde jag några block till ett byte. Jag blev inte nöjd med dem och de hamnade i lådan för restblock och annat som aldrig blivit något. För ett av blocken var nu väntan över och det blev två små gömmor.

Att sy gömmor av block som inget blev är perfekt. Det känns bra i hjärtat på något sätt. 

Jag syr inte efter något mönster så jag ändrar lite här och lite där. Ursprungligen var min inspiration bilder på Sweet pea pods men nu är jag ganska långt ifrån originalet. Snart har jag nog hittat en egen originalitet och jag är väldigt nöjd med utvecklingen. Det var faktiskt bra att jag fick vänta så länge på att få tag i mönstret till Sweet pea pods att jag inte längre behövde det. 

Mitt senaste garnslukarprojekt är klart. 550 gram garn från garnskåpet är omvandlat till en filt. Nu återstår bara väntan på att filten ska torka där den ligger uppspänd för blockning. Jag hade hoppats att den skulle hinna torka ute men regnet kom emellan.

Morris i sin tur väntade tålmodigt på trappan på att regnet skulle upphöra. Det gjorde det till slut.

I morgon kommer asfaltsfräsarna redan kl 7 och nu ska de vara precis utanför vårt hus. Jag tänker inte ägna en dag till åt att vänta på att oljudet ska ta slut så jag åker till lilla dot.

För säkerhets skull har vi ställt våra två bilar på olika ställen med förhoppningen att åtminstone en väg ska vara farbar i morgon.

I förrgår kväll, när vi väntade på att Luna skulle komma hem, var det sagolikt vackert ut över havet.

Undrar om det blir en lika fin kväll ikväll? 

Det är bara att vänta och se!

Kurra-gömma

Det var inte alla som var oroliga när inte Luna kom in igår kväll. Morris sov så gott med huvudet på sin gosebanan och

Minerva var lika avslappnad och låg med fjärrkontrollen under nosen 

men vi andra har letat, ropat och visslat. Halv åtta ikväll dök hon äntligen upp. Vrålhungrig och väldigt kelig.

Nu är matte glad igen!

En tillklippt liten gömma har legat bredvid symaskinen i flera månader och när jag plockade lite på symaskinsbordet bestämde jag mig för att göra den färdig. Det tog kanske en kvart men så hade den mognat långsamt och länge också. 

Gömmorna är superbra presenter och mitt lilla uppsydda lager är slut så jag skulle behöva sy några till. 

Jag tycker om när något oväntat möter en när man öppnar upp blixtlåset och i den här blev det ljusblått tyg. 

Nu blir det kattgos resten av kvällen för bredvid mig ligger Luna och kurrar.

Presentsjal

En av födelsedagspresenterna som bästa K fick var en Pebble beach shawl, design Helen Stewart/Curious handmade.

Mönstret innehåller tre storlekar och garnet jag hade räckte till mittenstorleken.

Garnet är softsock från Moods of colors i den underbara färgen Valborg som jag stickat av tidigare. 

600 meter garn, stickor 4 mm och ett otroligt välskrivet mönster. Ett rent nöje att sticka den här sjalen! 

Sjalen är vackrare i verkligheten än på bild. Vissa färger är så svåra att återge på ett bra sätt. 

Innan jag gav bort sjalen kattrolerades den förstås ordentligt. Minerva åtog sig uppgiften. 

Minerva tycker att det är skönt att vi är hemma igen, fastän hon haft sin bästa människa hos sig hela tiden medan vi varit borta. 

Fina Luna däremot brukar dra iväg på äventyr när inte hennes matte är hemma, så även den här gången och hon har inte synts till än. Jag måste nog gå ut och ropa på henne igen.

Fötter och händer

Två svullna fötter sitter längst ner på min trötta kropp. De bär upp mig även om det tar emot ibland. Jag är tacksam att de orkar. 

Mina händer tycker om att göra något, även när resten av mig inte orkar så mycket, så de får virka lite. 

De virkar i hopplöst ojämnt garn i underbar färg. 

Underbara färger finns överallt. 

Jag slukar naturens harmoni och samtidiga lekfullhet. 

Molnen baddar bort min trötthet och skänker vila. 

Tack.