Hjärtligt Tack!

Och vinnaren är.....

Vandraren Ulrika!

Jag fick ingen riktig fullträff på var jag var i fredags, i Barsebäckshamn och det var verkligen inte lätt att veta, och den som gissat närmast och nästan rätt tror jag var min egen syster - och hon visste ju vart jag skulle så det kan inte räknas! Skulle Pillan visa sig vara någon annan än min syster så kommer det en liten vinst till dig med. Och syrran - är det du så får du nog nån grej nån gång också, fast det hade du ju fått ändå ;o)

När jag ändå skriver om vinster...

Titta vad jag fått!

 Söta rara Marie skickade ett ljuvligt tygpaket, med sötaste frimärket på kuvertet till mig. Jag är så glad! Tack! Och det var inte ens en vinst, utan bara en present! :o)

Och min kära Lena smög ner de här underbara lapparna i min kasse utan att jag först märkte något.

Hade jag varit liten och haft snuttefilt, då hade jag valt de här! Tack bästa du!

I love them!

Vårnyheter

De förökade sig i en farlig fart...

Fast bara fyra är mina, och jag tror inte att de blir fler än på ett tag. De är sydda i tjock filt och har applicerade ögon och nosar. Det som saknas just nu är små söta svansar. Undrar vem som ska få de här...

Under tiden jag funderar på det, och vad de ska fyllas med, så har jag börjat ett nytt projekt.

Det ingår inte i regnbågsutmaningen, och det ska nog bli en present tror jag. En vårfin.

Kl 21 ikväll så går tidsfristen ut för lilla tävlingen från i fredags. Än har ingen gissat rätt...

Oink oink

Jag är på syträff idag och vi är några som roar oss kungligt. Inte så vackert, men väldigt kul! Ser ni någon på stan med en sån handväska, ta betäckning!

Who R U?

Funderar du någonsin på vad du är? Jag menar inte om du är frisör eller mamma eller så, utan vad som är ditt innersta väsen, vad som verkligen är du. Om du känner efter i hjärtat - vad är du då?

Om jag skulle beskriva mitt innersta idag, så skulle jag beskriva mig som ett litet leende i solsken.

Är det någon som känner igen miljön på bilderna? Nån som kan gissa var jag var i morse? En liten vinst utlovas till den som först gissar rätt, och om det inte finns någon som gissar rätt så lottar jag bland dem som med ett par ord beskriver sig själv i en kommentar till det här inlägget.

Trevlig helg önskar Litet leende i solen :o)

Made by me

Har ni sett den nya tidningen Made by me? Ett magasin innehållande stickning, virkning, sömnad och hobby. Jag är nog lite svårflörtad för jag är inte jätteimponerad av första numret. Lite rörigt och svåröverskådligt innehåll men ett plus för mönsterbilagan. Det är kul med en tidning på svenska så jag ger den helt klart en chans!

Hur blir man hel?

Vad tycks om min klänning? 

Mönstret är mitt eget, och broderierna är nya från Husqvarna och heter Decorative Edge work.

Det var inte den klänningen som jag hade tänkt ha på bröllopet, för den ser fortfarande ut så här:

I beståndsdelar.

Och hela jag är i beståndsdelar idag känns det som...

Så jobbigt! :o(

En snäll klapp

Vinden var alldeles snäll idag, den klappade mig på kinden när jag klev ut från kontoret. Sådana klappar är bland de finaste som finns - ljumma soliga vårvindar med försmak av sommar.

Jag fick lite livslust och tog en promenad, sydde lite och jag hade faktiskt lite energi över efter det så jag städade i hallen - och påskpyntade!

Nu är det inte något överdrivet påskpyntande som jag pysslar med... bara några tygägg i en vacker trådkrona som jag köpte i Dalarna förra sommaren.

 Äggen är maskinbroderade och Linnéa Art Line är designern

I julas hängde det röda glaspumlor i kronan, och vem vet vad det blir härnäst? 

Fint tycker jag.

För övrigt så försöker jag mest bara vara i nuet, och det funkar alltid bra att vara där tillsammans med en stickning. Ett av två kuddfodral är färdiga, men innerkudde saknas ännu.

Festfin utan krinolin

Flera har frågat om hur det gick med klänningarna till bröllopsfesten, och det gick halvbra kan man säga. Lilla Dot var så fin i sin klänning som jag sytt efter mönster i Burda Style, senaste numret 02/2012. Jag har länge vetat att Burdas storlekar är mycket märkliga jämfört med svenska mått mätt, och Lilla Dots klänning är sydd efter storlek 46 och det har hon verkligen inte i "vanliga kläder". Nåväl, fin blev hon! Mönstret i tidningen var ärmlös, men jag gjorde tre kvartsärmar i spets.

Lilla Dot och hennes gudmor, tillika moster.

Spetsen är från Stoff och stil och klänningen under är sydd i färdigkrympt linne köpt på Husqvarnabutiken i Vimmerby - så underbar att sy i!

Ja, om det gick halvbra så kan ni ju räkna ut att min egen klänning inte blev klar, och är det fortfarande inte. Eftersom jag höll i kameran mest hela tiden så finns det inga bilder på mig, men jag körde ett säkert kort och hade min fina lila från Budrys design, köpt hos Karin Sömmare och min lila kappa från Ulla Jacobsson. Riktigt säkra kort alltså! Jag köpte faktiskt en ny klänning men den dissades av maken som ville att min klänning skulle matcha hans lila slips... :o)

Dressemberbilden med klänning och kappa. I lördags hade jag dock inte någon turkos sjal.

Lila på bröllopsgästerna var klart mest populärt!

Bröllopsquilt

Igår var det bröllop i underbara vackra Gränna mellan min bror och hans vackra fru.

Gränna visade sig från sin bästa sida.

 Blå himmel och strålande sol. Lite kyligt i vinden, men det gjorda bara allt extra vackert.

Gränna kyrka är riktigt fin, väl värd ett besök.

Brudparet hade påfågelfjädrar på inbjudan till bröllopet, och när jag hittade tyger med påfågelfjädrar på så var saken klar - ett överkast skulle det bli! Jag har sytt i rekortdfart, men jag hann - med sex dagar till godo.

 Ett enkelt mönster fick det bli med två olika storlekar på de ingående delarna.

 Blått, turkost, grönt och guld. Och påfåglar.

Vad sägs om lila gångjärn?

Tack för en oförglömlig dag!

Har ni hört talas om hattrevolutionen?

Varför är det så ont om Q?

Och Varför är det så ont om hattar på stadens gator och torg?

Väldigt ledsamt tycker jag!

En svala gör ingen sommar, och en hatt gör ingen revolution, men det skadar ju inte att försöka. Tänker jag och drar ner hatten över öronen.

 Om åtta och en halv månad så där fyller jag 45. Då är jag mitt i livet ungefär, eftersom jag bestämt att jag ska bli minst 90, och är man mitt i livet så är det en bra tid för hatt. Absolutely!

Och revolutionen? Den gäller livsnöjdhet och välmående.

Så det så!

Undrar om Q-hunden skulle kunna hjälpa till lite?
Alla ni som gillar lappteknik - Kolla in länken bakom Q-hunden! Vilken fåtölj!

Goda grannar?

För ett tag sedan var lilla Dot och jag och åt lunch på Tant Grön - ett förträffligt bra ställe i Västervik.

Vi åt god bakad potatis med flera röror till.

 Och vi konverserade artigt med grannarna intill.

De ignorerade oss totalt.

Synd, för de fick ju inte veta att jag gillar att sy kläder...

Allvarligt talat

Idag har jag fyllt hjärnan med fakta om stressrelaterad utmattning. O´boy... Det finns hur många olika fysiska symtom som helst, och jag har allt för många. Jobbigt att ta till sig och svårt att greppa, men med ett steg i taget så kommer man också framåt.

En sak som kan stressa vem som helst är att ta såna här bilder, speciellt när man just kommit in från isande vindar med mössan neddragen så långt det går och håret är lika elektriskt som en nylonkjol tvättad utan sköljmedel:

Och nu undrar jag - Får man flina på körkortet?!

Så får det bli i alla fall!

Överljudshastighet måste vara Det

Idag är det minsann lite vårkänslor här i bloggen!

Trots åtta minusgrader i morse så blev det en riktigt fin dag.

Den fullspäckade veckan tuffar på, och jag är nästan i fas. Har lite till att fixa till veckans höjdpunkt då den här killen ska gifta sig:

Han är äldre nu, men är fortfarande min sötaste lillebror!

Och varför skjuter man den svåraste frågan framför sig - Vad ska jag ha på mig?!

*snart panik*

Sy och fixa känns väldigt avlägset  men det hindrar ju inte att jag drömmer och planerar. 

Om jag skulle låta bli att sova närmaste dygnen och sy klart en klänning?

Nja, det känns väl inte helt realistiskt...

Kanske en sån här kan bli verklighet?

Den finns i boken Another bite of schnibbles av Carrie Nelson.

Nån gång. Liksom. När jag kommer i kapp

- mig själv.

Fast den kan jag ju ändå inte ha på mig...

När det inte blir som det var tänkt

Den här veckan är fullspäckad på alla sätt och vis - mycket både på jobb och hemma, men trots det så unnande jag mig, inte en, utan två promenader idag. 

Inga skogspromenader dock.

Om jag hade haft tid och ork skulle jag sytt mig en klänning, men i stället hamnade jag framför tvn med en ny stickning. 

Så det kan gå!

Lycka är - att göra

kanske inte precis det man tänkt, men det som ville bli gjort

:o)

Långbent

Om man har så här långa ben som jag har, då är Vasaloppet en barnlek och därför avstod jag till Jörgen Brink och alla andra deltagares förmån.

Sjysst va?!

Fast i ärlighetens namn så har jag inte åkt längdskidor sen jag var 10-12 nånting, och det var ingen rolig upplevelse med bakhala skidor. Tur att vi var två som hade det jobbigt så vi hade sällskap när resten försvann vid horisonten! 

Det blev en solskenspromenad i dag igen, men vinden var isande kall. Naturen är så naken; inga snökläder och inga lövkläder. Burr.

 Fast hemma, med en kopp te på altantrappan, så var det skönt.

Men nu tar jag mig an en lång randig stickning, dock ej långrandig, och gör de sista varven innan det är dax för ärmarna.

Ni vet ju hur långa ben jag har, och nu vet ni också hur lång stickning jag har. :o)

Rock it baby!

Idag fanns de överallt - vårtecknen!

Barn som studsade fotbollar mot torr och dammig gata, grannar som tvättade bilen på uppfarten, fåglar som sjöng i kapp, ungar som ritade med kritor på asfalt, blommade krokusar, glada björkar och jag vet inte allt.

Jag tog en promenad och tittade på vårt fina vattentorn som stolt sträckte på sig i solskenet.

 Havet långt borta i horisonten var alldeles blått. När löven kommer syns inte havet härifrån.

 Jag tror till och med kyrktoppen gol lite extra glatt.

Björkar och vårar - visst har de en alldeles särskild relation?

 Som små solar :o)

Och så till något helt annat...

Jag tror att en ung dam är ganska glad att hennes mamma har symaskin, och gott om tyg...

Speciellt när hon ska på fest och inte har något att ta på sig. Blixtlås och fållar kvar, sen är bara på med finskorna och rocka loss!