Kattlady-dag

Idag har jag gjort precis vad jag föresatt mig;

Jag har umgåtts med Morris och 

försökt se saker ur hans synvinkel, 

spejat mot himlen och sett mörka moln men inget regn och

tagit närkontakt med vildrosor, 

de är ju så underbara! 

Jag har letat efter Minerva men kunde inte hitta henne, hon är master of disguise,  

jag har stickat lite på en lila socka och 

fäst alla trådar på Fine Sand-koftan. Jag är väldigt nöjd med min dag men 

ännu nöjdare var Luna när hon lyckades sno mitt soffhörn.

En väldigt bra tisdag med andra ord.

Kompensering

När jag vaknade i morse var allt blött! Det hade äntligen regnat lite och schersminen doftade helt underbart, så där underbart som den bara doftar precis efter regn.

Dagen har varit solig och torr men det finns gott hopp om ännu mer i regn i natt. 

För övrigt har det varit en ansträngande måndag, det känns i min kropp och knopp. 

Det ska jag kompensera genom att inte anstränga mig ett dugg i morgon, på sin höjd fästa några trådar och sticka på en socka. Balans är min framgångsfaktor (får jag påminna mig själv då och då, min 50-åriga hjärna är ju rätt envis och vill helst göra som den alltid gjort men se, det går inte alls det för när den gjorde som den alltid gjort gick det rätt in i väggen, rakt ner i diket och helt bort-i-tok).

Äppelblommor

Denna väldigt varma dag har jag sytt mig en ärmlös klänning.

Mönstret är från Ottobre Woman vår/sommar 2007 och är en ärmlös topp som jag förlängt och ställt ut sidsömmarna för att få rejält med vidd. 

Sidfickor la jag också till. 

Ärmhål och halsringning är kantade med dubbelvikt tyg. 

Klänningen sitter bättre på mig än på provdockan (ibland är det tvärtom!).

Tyget är från finska Paapii och heter Apple Garden organic jersey.

Nu när jag sytt en sval och ärmlös klänning blir det säkert kallare och regn. Det skulle inte göra något för snart är Fine Sand-koftan färdig.

Astrantia

Vår bredbandsleverantör har stora problem just nu och här har vi bara tillgång till internet lite då och då. Det är både bra och dåligt, dåligt för att det är frustrerande att inte kunna göra det man vill när man vill göra det, bra därför att man får en massa andra saker gjorda på den tiden man annars hängt med näsan över en skärm.

Min lördag har använts till att sticka färdigt Astrantia-sockorna.

Garnet är ljuvligt handfärgat från Kate Selene. Det är merino/nylon och lite silverglitter. Färgställningen heter Trolls och Kate har verkligen lyckats härma färgerna på trollen i Trolls mycket bra.

Garnet med alla sina klara fina färger är svårt att fånga på bild i kvällsljuset. På närbilderna syns färgerna bäst.

Sockmönstret, gjort av Helen Stewart/Curious Handmade, var lätt och roligt att sticka. De små bubblorna i resårkanten och på blommorna var pricken över i. 

Och det blev en höger och en vänstersocka som tur var.

Medan jag stickat (och sytt lite!) jobbade maken vidare på altanen vi började på förra sommaren.

Den blir finare och finare och det är så roligt att fundera på hur vi vill ha det. Kanske har vi bristfällig uppkoppling mot omvärlden även i morgon och vad vi ska använda tiden till i så fall återstår att se. Kanske får vi något annat gjort.

Kortkort

Mina korta arbetsvecka är slut och trots att det varit en kort vecka är jag trött.

En stund i solstolen, med fötterna högt och stickning i händerna är ändå ett bra sätt att inleda helgen. 

Astrantiasockorna har avancerat till en hel socka och ett skaft. Inte illa.

Glammigt

Jag funderar på vad jag ska berätta om den här dagen. Den har varit ganska händelselös och stillsam, och på ett sätt helt perfekt eftersom jag behövde just det. Jag sov ett par timmar på eftermiddagen och kände mig ganska mosig efter det som man kan göra när man fortfarande är trött, det är varmt och kroppen inte riktigt orkar någonting.

Några varv har Fine Sand-koftan i alla fall vuxit. Det är inte många centimeter kvar nu.

När det var för varmt att hålla i koftan la jag upp en ny socka som matchar koftan. Vem vill inte ha sockor som matchar koftan liksom? Jag hade ju kunnat göra färdigt paret jag började på härom dagen men nej... Det här var roligare för stunden.

Ett superglittrigt sockgarn från Rico.

Glammigt.

Mandel!

Vårt fina mandelträd som blommar så vackert på våren

är nu alldeles grönt och 

fullt av mandlar! 

När man väl sett en så ser man mandlar överallt. 

Så roligt! 

Igår sorterade jag mina sockgarner och hittade en härlig härva i allsköns färger som jag glömt bort att jag hade. 

Den håller redan på att omvandlas till Astrantia-sockor, ett pinfärskt mönster av Helen Stewart. 

Ett roligt mönster med små bubblor i resårkanten och ett blommönster av stjärnflocka, astrantia.

Nationaldagen till ära tog vi fram flaggan som något av barnen målade när de var små

och vi har ätit jordgubbar och njutit av dagen

och gör så ännu. Det är fortfarande ljust en liten stund.

När dimman lättar

De senaste dagarna (och nätterna) har innehållit onödigt mycket migrän men idag har jag varit fri. Så skönt! Det är som att komma ut i ljuset igen efter att ha famlat omkring i tjock dimma. Idag har det varit svalare ute och det har säkert bidragit till att det blev en migränfri dag. Tack för det vädret!

När huvudet värker är det bra att göra saker som händerna fixar på egen hand, utan allt för mycket styrning från hjärnkontoret. Hos mig brukar det betyda sockstickning.

Så sockor blev det, ett par sockersöta rosa med guldglittrande stellinatrådar i. 

Bara restgarner och samma mönster som jag gjorde härom dagen, Central Park. 

De här små sötingarna blev en present så de har redan vandrat iväg.

Utöver sockstickning så fick jag lust att brodera lite. Jag hittade ett påbörjat projekt där mönster och garndockor hamnat på ett ställe (oklart var) och det påbörjade arbetet på ett annat. Jag har en hel låda med broderigarn så jag kände mig inte hindrad av att jag inte hittade garnet som ingick i paketet när jag köpte broderiet.

Nu tar jag de färger jag känner för. Så när som på några blomblad är det förritade motivet nu broderat men jag fortsätter en stund till och låter fantasin styra. Jag vet inte vad jag ska använda broderiet till när det blir klart men jag kommer nog på något.

Med virkad spets

Tänk att en virkad spets kan bli ett bra väskmaterial.

När en vän frågade om jag kunde sy en väska med en av hennes virkade spetsar så fick jag fundera en bra stund innan jag bestämde mig för hur jag skulle göra.

Det blev en superromantisk väska som jag pyntade lite extra med några pärlor. 

Fodret är rosa, det ska ju vara fint när man öppnar väskan också tycker jag. 

En liten bit spets fick jag klippa bort och den ville jag förstås också använda.

Det blev väl tjockt när jag sydde botten men det är ju bra att botten är stadig. 

Riktigt sött blev det.

Sommarens mest romaniska set. 

Med 30 grader ute så var det ganska skönt att sitta inne i sommarrummet och sy. 

Nu parkerar jag under parasollet en stund.

Kreativa strategier och strukturerat skapande?

Tänk, vissa år kan det vara frost ända in i början på juni. Just nu känns det overkligt. Verkligt är att det är underbart att sitta på trappan efter jobbet, lyssna på Spanarna på P1 och 

sticka ett par varv då och då. 

Efter en intensiv vecka är det skönt att slappa lite under parasollet och inte tänka på strukturer och strategier utan på kreativitet och skapande.

Jag tar farväl av maj med två nya koftor, fyra par sockor och en väska.

I juni kanske det blir lite sytt och alldeles säkert lite stickat. Kanske blir den virkade regnbågsfilten klar i år?