13 aug. 2015

Utan spår

Tänk, molnen är bara droppar av vatten och ändå kan de segla omkring och bilda fantastiska mönster högt där uppe. Mönster som vi kan se ena stunden och nästa är de borta. Utsuddade. Sönderblåsta.
Ullhärvan jag vann i Fattigskogen ligger i en tygkorg jag sydde för många år sedan.
Sakta växer den till en fjäderlätt sjal. Härvan skimrar i grönt och lila. Färgerna skymtar fram då och då, likt molnen så svävar färgen fram över garnet. Den finns bara där som en viskning.
Runt huset vid havet blåser kalla vindar ikväll men vad gör det när färgerna på himlen är som målade i akvarell?
Vi kan ana dem men de är inte beständiga. Precis som molnen försvinner de. Utan spår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar