Vissa dagar är det en sällsam lycka att bo vid havet.
Det är så lätt att glömma bort att verkligen se. Idag tog jag en annorlunda väg hem och tittade på en annan vik än den vi bor vid och trots att det är samma himmel och samma hav så var det som att se allt med nya ögon.
Så lugnt och stilla. Vackert. Äkta.
Den stora tröttheten fortsätter att cirkla över mig och ett tag trodde jag att det inte skulle bli något ritat idag men det blev det.
Ytan är ingenting. Innehållet är allt.
- Men vad är vad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar