Under min sten

Äsch, vet ni vad, nu tar den här övertrötta överansträngda människan och kryper in under en sten, eller kanske in under en filt förresten. 

Eller så kanske jag förminskar mig och kryper ihop hos Luna uppe på klätterstolpen. Att förminska sig är inte särskilt svårt. 

Jag undrar vad andra roar sig med så här på Tomasdagskvällen? Julfixar? Själv har jag haft fullt upp; Det blev kanske tio varv på halsduken och så la jag en tvätt i maskinen. 

Min sorts julmys är det inte precis, däremot min verklighet. Det kommer bli jul ändå, i år igen, och bäst av allt är att mörkare än så här blir det inte! I morgon drar  vi oss sakta men säkert tillbaka till ljuset. Det blir bra det! Jag håller tummarna för många sorters ljus!