31 okt. 2016

Patienten mår efter omständigheterna väl

Sjalen, den där som gjorde mig olycklig härom dagen, har nu hamnat högt på favoritlistan igen. Det funkar aldrig att omvända en människa, i alla fall väldigt sällan och inte i längden, men en stickning som hamnat på kant mig sig själv går faktiskt att vända på rätt köl.
När jag hade dystrat några timmar efter upptäckten att jag bytt plats på rät- och avigsida mitt i stickningen och kunde tänka klart igen så bestämde jag mig för att dela på arbetet och vända ena halvan rätt, så att rätsidan kom på samma sida på hela sjalen. Ett stort stickkirurgiskt ingrepp inleddes. 
Jag trädde i en sticka i näst sista varvet på det mörkblå och en sticka i det första varvet på det mönstrade och sedan petade jag upp det sista mörkblå varvet, maska för maska. Det tog några timmar att peta upp alla 256 maskorna men det gick. 
Sedan vände jag halva stickningen så att rätsidorna på båda delarna kom uppåt och kontrollerade det minst tre gånger för att vara på säkra sidan. Jag har aldrig sytt 256 maskstygn i en följd men det är inte mer komplicerat än att sy ihop en tå med åtta maskor. Det tar bara lite längre tid. 
Det blev riktigt bra.
Nu är det nästan omöjligt att se att jag gjort mitt livs största stickkirurgiska ingrepp.  
Jag är nöjd att jag beslutade mig för att fixa till felet, för även om det är en förlåtande stickning och inte många hade sett mitt misstag så visste jag om det och det irriterade mig. 
Glädjen över att patienten överlevde är stor, det hade ju kunnat sluta helt annorlunda som att garnet återformats till nystan eller att stickningen våldsamt tryckts ner i soptunnan. 
Dax att fira med fruktstund alltså!
***

3 kommentarer:

  1. Du är fenomenal, Anette! Grattis till beslutet och att Du genomförde det!
    kram

    SvaraRadera
  2. Vilken räddning! Härlig känsla kan jag tänka mig.

    SvaraRadera
  3. marianne lundholm1 november 2016 08:25

    anette, du gjorde absolut rätt, men att du bara klurade ut det

    SvaraRadera