29 mars 2015

Utveckling

Hela långa förmiddagen regnade det och det enda jag kände för var att kura i soffhörnet med en bok i handen. Jag har delvis lyssnat, delvis läst, Croissants till frukost av Annika Estassy. I början var jag mycket irriterad på det banala språket och upprepade omskrivningar för saker och ting, som när Gabriel, den manlige huvudkaraktären, för andra gången "skulle slå en drill" och det dessutom kort efter stod att han "drillat klart" funderade jag på att lägga boken åt sidan men jag fortsatte. Boken är inget mästerverk men utvecklade sig ändå till en söt historia. Ganska förutsägbar men ändå trevlig.
Boken handlar om Cecilia och Gabriel som varit gifta och nu är tillsammans igen, vilket påpekas allt för många gånger, och som byter sitt storstadsliv i Stockholm mot ett renoveringskaos i södra Frankrike. Cecilia vill ha barn, vilket Gabriel inte vill och för att komma ifrån barnpratet köper han en orimligt dyr renoveringskåk. Tja, upplagt för förvecklingar men som sagt, det utvecklas ändå till en gullig historia.

Jag tog en bild på katterna i morse och konstaterade att de nu är lika stora alla tre.
Det är inte så länge sedan som det syntes att Morris är yngre.
Inte så länge sedan han var en pytteliten kisse heller.
Nu är Morris 6,5 och Luna och Minerva snart 11 månader. Månader av glädje.

Efter det envetna regnandet så sprack molntäcket oväntat upp och blå himmel och sol visade sig. Vi skyndade oss ut. 

Det blev en riktigt skön promenad och sinnet blev ljusare i takt med ljusare himmel. 
Min plan var att lägga upp en ny stickning men jag orkade inte nysta garn så istället gjorde jag så mycket jag kunde på den andra sockan i Stickameras mysteriesock-knit along.  
Marit heter mönstret, gjort av duktiga Dödergök för Stickamera.

2 kommentarer:

  1. Hej Jag läser din blogg varje dag, Den gör min dag. Jag lyssnar på ljudböcker och har lyssnat på Croissant till frukost. Håller med dig om språket. Jag orkar inte med deckare och då är feel good böcker lagom för en utbränd och deprimerad hjärna. Hälsningar anonym Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utmattade hjärnor måste vi vara rädda om! Jag har aldrig gillat deckare men jag är så glad för att jag kan läsa/lyssna på böcker igen. När min hjärna var som mest pressade kunde jag inte det. Välkommen tillbaka! Tipsa gärna om Feel good-böcker 😀

      Radera