Förtrollat

Jag kunde bara inte låta bli! Mina små gömmor har fått en storasyster.

Det är inte bara roligt att sy den här filurerna, de är väldigt lätta att ändra storlek på också. 

Jag har klippt till fyra-fem till men undertråden tog slut i symaskinen när storasyrran var klar och alla som syr vet hur otroligt tråkigt det är att spola upp ny undertråd... Nästa gång jag sätter mig vid maskinen måste jag börja med det och då är det lättare. Konstigt nog.

Gömmorna har perfekt form för småsaker som behöver finnas lättåtkomliga och nära till hands.

Ett alldeles onödigt stresspåslag idag dämpades av ett fantastiskt vinterlandskap.

Allt det här vita, mjuka och lugna gör mig alldeles lycklig. 

Trollhasseln är beredd på vår men den väntar tålmodigt under sitt täcke. 

Mycket ser ut som konstverk när färger och former ändras. 

 Viken är nu helt vit och det som i vanliga fall är vatten ser ut som en fast yta. Allt ser ut som i en dröm. 

Till och med månen log och njöt, det är jag säker på. 

Vårt eget lilla Narnia. 

Utan den vita häxan hoppas jag. 

Det är inte många dagar på ett år som är så förtrollande vackra som denna.