Vattenfärg

När syskonbarnen är på besök är en av de bästa stunderna när vi målar med vattenfärg. Det tycker i alla fall jag (och jag hoppas att barnen håller med). Medan femåringen målade färgglatt i rött, orange och gult så tränade jag på att måla utan avsikt. Det är svårt att släppa taget och inte måla något bestämt utan bara måla på. 

Idag blev det någon slags filur när jag var klar. Femåringen tittade på min bild med bekymrad min, sen sa hon: Det liknar ingen blomma. Jag måste hålla med om det, det liknar inte någon blomma. Möjligen en stubbe med buskig peruk. Eller ett chokladmoussemonster. 

Jag har lyssnat ut Mikael Bergstrands uppföljande bok till Dehlis vackraste händer, Dimma över Darjeeling. Lika lättsmält, lika trivsam och med många roliga inslag. Man får fortsatt följa Göran Borgs äventyr i Indien och trots att upplägget liknar den första boken så är den här ändå inte en upprepning på samma tema. Kul och bra semesterläsning. 

Vildkaprifolen har nästan blommat över nu men än finns några outslagna blommor. 

Färgen är underbar! Undrar om den går att få fram med vattenfärg?