Om gödsel och varma fötter

Visst växer allt bättre av en rejäl skopa gödsel? Helst varje säsong och ibland kanske flera gånger?

Om livet någon gång då och då ger en rejäl dos med skit, visst växer vi av det? Sen, när skiten omvandlats till näringsrik mylla, då blommar vi, eller hur? 

Jag hoppas att det är så för den senaste tiden har jag haft min beskärda del av motgångar och bakslag. Jag vill tro att jag växer av det även om jag just nu inte vet hur jag ska mig framåt mer än ett steg i taget.  

Än så länge har mina närmaste och jag sluppit viruset och det är jag tacksam för. Kanske är det så att pandemin inte oroar mig precis lika mycket som för några veckor sedan, även om vi inte vet när toppen är nådd och hur länge det ska hålla på, men nog påverkar den mig. Jag mår fysiskt dåligt av att varje dag, när jag snabbt kollar nyhetsrubrikerna, se hur många som dött på grund av covid-19. 

De senaste dagarna har jag varit djupt nere i källaren men nu fokuserar jag på vilken blomning det ska bli, sen, när allt gödsel omvandlats till energi, livsglädje och framtidstro. Det kommer bli en färggrann rabatt, det är jag säker på,

Zooma inte in den här bilden om du inte gillar ormar. 

med mycket liv och 

gröna träd. Det är redan på väg när allt kommer omkring.

Jag har sorterat mina sockor. 

Att ta fram varje par, vika dem fint och klappa igenkännande på varje par, det gör gott för själen. Nu är den här lådan full och jag behöver skaffa en ny att samla mina sockskatter i.

Påsksockorna blev inte klara under påskhelgen men innan allt godiset är slut i påskägget. 

Garnet är från Limmo Design och garnfärgen heter Arga kycklingens påskparad.

Givetvis är det silverglitter i. 

Jag har också stickat ett vårgrönt par. 

En liten spetsbård följer foten på ena sidan. 

De här är stickade i ONline Supersocke, köpt på Ateljé Norrgården. 

Sockor är bra, de värmer själen medan de stickas och de värmer fötterna när de är färdiga.

Annandag påsk

Årets påskhelg är snart till enda och nog har det känts som en konstig helg. Vi har tillbringat helgen för oss själva, som så många andra. Det har varit lugnt och skönt men också tomt. Kan den här pandemin ta slut nu, tack. Jag får stresspåslag varje gång jag hör eller läser nyheter, hjärnan har inte vant sig.

Påskgummorna får stå framme veckan ut tror jag, de lyser så gult och fint på spiselkransen.

På stickorna är en tröja i Sandnes Line. 

Mönstret heter Majsan och är från Yll o tyll. Just nu är mönstret gratis i deras facebook-grupp. Jag hade några restnystan Line från andra projekt och de kommer precis räcka. Hoppas jag.

Jag har också påbörjat det tredje och sista blå broderiet. 

Det kommer bli en fin trio.

Vattenplask och hav

Idag började utesäsongen,

det vill säga utesäsongen av fotbad på trappan. Det är ett väldigt bra sätt att börja en påskafton, eller vilken dag som helst faktiskt. Att sitta i solen på trappan, lyssna på fågelsången och plaska lite med tårna är bra för själen. 

Jag är väldigt trött för tillfället, trött i hjärnan och trött i kroppen. Ett litet broderi känns lagom att hålla i händerna. Jag hittade tre broderier i blått som jag tycker passar fint i ett hus vid havet. 

De två minsta är färdiga och i morgon börjar jag på det största.

Jag köpte färdiga materialsatser från Tamar Nahir Yanai,  skönt att få allt från tyg och tråd till ramar. 

Hoppas ni haft en fin påskafton.

Glad Påsk!

Mahy

I onsdags var jag ute och tog några bilder på den tredje svarta sjalen i min svit.

Igår lämnade jag alla tre till en kär vän som ska prova och klämma och känna och se om det är någon eller några som passar henne.

Det här är Mahy. 

Sjalen är stickad i Holst garn Supersoft, 136 gram väger den. Nästan ingenting. 

Lätt som en sommarvind. 

Luna var förstås med och kontrollerade allt när jag fotograferade,  

det måste ju göras på rätt sätt och Luna är proffs. 

Jag stickade på 4,5 mm sticka, en storlek mindre än förslaget i mönstret.

Precis lika vackert väder som det var i onsdags har vi haft idag. 

En riktigt fin långfredag.  

Jag har broderat lite och maken har räfsat ihop grenar som blåst ner i vinterns stormar. 

Luna är alltid aktiv och hänger med. 

Morris, not so much.

Ambient

Ambient socks heter andra paret i The Handmade Sock Society 3.

Garnerna jag använt är från Manduzana, garnkvalitet Sock. 

Det grå garnet har små prickar av gult och rostrött och heter Mollywobbles, vilket är en fin Harry Potter-referens som passar garnet perfekt. Det gula är Mustard. 

En riktigt lyckad kombination av garn och mönster.

Mönsterrapporten var lätt att lära sig. 

Andra paret i årets sockkollektion är alltså färdiga och de matchar det första paret.

Det har varit en otroligt vacker dag som tyvärr inte tillbringades utomhus särskilt mycket men bara att se ut får hjärtat att sjunga och det behövs just nu.

För övrigt tror jag att Minerva äntligen lyckats slå knut på sig själv. Kanske kan hon lära ut hur man gör mot en skälig betalning, typ räkor eller en köttbit.

Sprite´s fen

Tre svarta sjalar bestämde jag mig för att sticka. Den första var Ringbearer och den andra är den här.

Sprite´s fen. 

Jag har tidigare stickat en grön Sprite´s fen som jag tycker mycket om men mönstret framträder fantastiskt i svart.

Sjalen är stickad i handfärgad merinoull från Easyknits, förutom sista spetsbården som är stickad i mjuk Alpaca 1 från Isager.

Luna inspekterade sjalen, som hon alltid gör. Den fick godkänt.

*pust*

Precis som när jag tog bilder av Ringbearer var jag rädd att sjalen skulle blåsa i vattnet men jag ville gärna ta bilder med havet som backdrop och det gick bra den här gången också. Frågan är om jag törs fotografera även den tredje sjalen med hav i bakgrunden, det kanske är att riskera för mycket. Vi får se när det blir dax.

Jag hade tänkt göra en massa saker idag men orken vill inte riktigt infinna sig. Hela världsläget gör mig matt men om jag putsar ett fönster om dagen så är huset färdigputsat om några veckor... Det är ändå en plan. En plan som min artrosömma axel kanske kan acceptera dessutom. Hur planerar du dina dagar?

Oberäkneligt

April kommer med sitt vanliga oberäkneliga väder, ömsom sol, ömsom snö, stilla ena stunden och starka vindar nästa.

Det finns alltså saker som är precis som vanligt även om mycket känns allt annat än vanligt. Mitt i pandemin, som vi fortfarande inte vet utvecklingen av, tar vi en dag i taget. Jag begränsar alltjämt mitt nyhetsintag, det får inte bli för stora doser av oro i taget. Det har gått lite bättre att balansera de senaste dagarna tycker jag. Hur går för dig? 

Vi oroar oss i olika grad, vi har olika referensramar och olika bakgrund. En del slukar alla nyheter och andra, som jag, orkar inte riktigt med dem. Nyheterna klistrar liksom fast vid mig och jag kan inte skaka av mig dem ens om jag försöker. Det är sjukdomen, konkurserna, uppsägningarna, riskgrupperna, krispaketen och dåliga utsikter under lång tid framöver. Det är kaos och katastrof var än man vänder sig, det känner nog alla som är högsensitiva. Vi vet att vi kommer ur även den här situationen, och faktum är att vi allesammans har klarat exakt 100 % av alla dåliga dagar hittills.

Våren, som sagt, den tuffar på precis som den ska. Det känns tryggt. 

Hoppfyllt.

Min tredje svarta spetssjal är färdigstickad och väntar på att torka. 

Den är stor och luftig, väger nästan ingenting. 

Mönstret heter Mahy och jag har stickat i Holst Supersoft, ett tunt ullgarn. Jag har gjort en tidigare, i blågrått.

Nu har jag en hel hög färdiga projekt som väntar på riktigt fotografering och därefter blogginlägg. Om det inte regnar eller blåser för mycket i helgen kanske jag kan ta några bilder.

Var rädd om dig därute i den något overkliga verkligheten och

jag hoppas dui får en trevlig helg!