Då och nu

Lördagen 21 mars 1992 var kall och blåsig. Det låg ingen snö på marken, och solen syntes inte till. Det var dagen vi gifte oss, och jag hade lila orkidéer och fresior i brudbuketten. Jag hade lånat farmors halsband med rubiner, och svärmors rubinörhängen passade till. Klänningen hade jag sytt, och skorna hade en vit rosett och en liten sten. Lillebror och ett kusinbarn var brudnäbb. 

Hatt var det som gällde, och tur var väl det för dagen innan hade jag permanentat håret och det blev inte särskilt bra. Maken hade dragit ut en visdomstand, också det dagen innan, men han hade inte så ont som väl var.

Måndagen 21 mars 2011 har varit solig men blåsig och därmed kall. Jag har unnat mig en ledig dag och maken kom hem med vackra rosor på lunchen.

När jag varit ensam så har jag fortsatt med helgens kreativa arbete och quiltat lite.

Hjärtan och blommor blev det, dagen till ära.

Nu fattas bara kanten på brandgul nummer två.

Och det är vårdagjämning. Äntligen!

***Anette L***