Det hanterbara

Jag har varit väldigt energilös senaste veckan. Eller kanske veckorna, jag vet inte, tiden flyter liksom ihop. Jag ser att många, jättemånga, nu har lagt pandemin bakom sig och har återgått till vanlig vardag. Jag har inte gjort det än, jag kan inte rycka på axlarna och säga att allt varit överdrivet. Vi är olika. Vi har olika saker i våra livsryggsäckar. 

Jag försöker göra saker som känns roliga, som att sticka på en turkos filt och

några små nystan blev en början på en barnkofta. 

Det händer mycket i omvärlden som gör mig arg, ledsen, deppig så jag gör det jag brukar när jag inte kan hantera det stora,

jag letar underverk i det lilla. 

En blommande trädpion är sannerligen ett underverk. 

Gråsa garderob

Jag gillar inte bara turkos, jag gillar grått och rosa också.

Senaste nytt i min garderob är ett par grå byxor,

ett rosa linne och

en rosa och vinröd tröja.

Mönstret till linnet heter Nullarbor Cami och

byxmönstret Glebe pants. Båda mönstren är från Muna and Broad.

Tröjmönstret jag utgått ifrån heter Ravello. Tröjan stickas uppifrån och ner och jag gjorde kroppen lite utsvängd från midjan och neråt, vilket inte står i mönstret.

Jag har stickat i Soft Donegal tweed från Magasin Duett och Debbie Bliss Fine Donegal köpt på Ateljé Norrgården på stickor 3,5 mm. Det mesta var restgarner från andra projekt och garnet är så drygt att jag har garn över till minst en tröja till.

Over and out, ut i försommarsolen.

Nullarbor Cami

Igår använde jag den regniga dagen på bästa sätt och sydde ett sommarlinne. Idag har jag inte gjort ett enda dugg. Rastlös och lite orolig i kroppen är det svårt att ta sig för något, särskilt när det regnar. Regnet är välkommet och det är skönt med vilsamma dagar men det hade varit fint om orken räckt till att sy lite även idag. Det ligger två mönster på köksbordet och väntar, men de får helt enkelt vänta några dagar till.

Sommarlinnet då, det är sytt efter ett mönster som är alldeles pinfärskt från Muna and Broad och heter Nullarbor Cami. Ett otroligt tydligt och pedagogiskt mönster, som Leilas alla mönster är. Muna and Broad vänder sig till större storlekar och plaggen är anpassade efter en större kropps behov med mer utrymme för byst, mage och rumpa.

Jag sydde linnet i ett tunt och slinkigt tyg som jag tror är ren bomull. Det är köpt i Vimmerby, i Husqvarnabutiken, och har legat i min tygsamling ganska länge. Linnet är klippt på skrå så fallet i plagget är riktigt fint.

Frågan är nu vad jag ska sy som jag kan ha nertill när jag använder linnet. Kanske ett par riktigt vida och fladdriga shorts? Ska fundera på det.

Mönstret innehåller inte bara ett linne utan även en förlängd modell som klänning. Den ska jag absolut sy.

Så medan ett stilla försommarregn sköljer naturen och vattnar allt som växer så gör jag planer för framtida sömnad. Det är inte det sämsta.

Cirrus

Cirrus heter det senaste mönstret i The Handmade Sock Society 3.

Cirrusmoln, eller fjädermoln som de också kallas, är moln högt upp, mellan 5 och 13 km ovanför oss,  och de består nästan uteslutande av iskristaller.

Cirrusmolnen är tråd- eller fjäderlika och oftast vita men kan, om de är i skugga, vara grå.

Mina sockor är grå med stråk av blått och grönt. Garnet är Manduzana Sock i färgen Nightlight.

Här har vi haft regn och gråväder idag så det var tur att jag tog bilderna härom dagen, när det var kvällssol och alldeles ljuvligt här vid havet.

Sockväder idag alltså, men just det här paret sparar jag en stund.

Idag har jag inte stickat utan sytt. Mer om det en annan dag.

Trevlig helg!

Flygardag utan otta

Vilken fin helgdag det varit. Vi har inte hört någon gök ännu, vilket är lite sent för våra trakter, så gökottan uteblev. De har väl tagit en annan flygrutt i år, eller så har de stannat på marken.

Nästan hela dagen har tillbringats utomhus. Härligt.

För ett tag sedan sydde jag en tunika i monsteratyg. När jag klippte till den klippte jag också till ett par 3/4-långa leggings med lite vidd nertill, i samma tyg som jag använde till halsringningen på tunikan.

Igår sydde jag dem. Vissa saker tar tid men vem har bråttom?

Jag har inte använt några köpemönster. Tunikan är en förlängd t-shirtmodell med vidd nertill och byxmodellen är en modiferad version av mitt egenritade leggingsmönster.

Mjuk och skön jerseytrikå, köpt på Husqvarnabutiken i Vimmerby.

Försommaren är här. På riktigt. 

Då är det lätt att leva.

Med en rosa ton

Det har varit en regnig, blåsig och kylig helg här vid havet så vila har varit huvudsysselsättningen. Precis vad jag behövde. 

Några timmar tillbringades med pennor och penslar och

självklart har utvecklingen i trädgården inspekterats. 

Det finns nu flera familjer med fågelungar i viken

och äppelträdet är vitt och rosa som en gräddtårta med bär på. 

På stickorna är det ränder i rosa och vinrött. Just nu ser det lite märkligt ut men jag har förhoppningar om att det ska bli bra när det blir klart. 

Hela filten

Det har varit en kylig dag här vid havet. Det är bra, det bromsar upp vårens framfart en smula och kanske räcker våren lite längre då.

Min dag blev inte alls som jag hade tänkt, hur många dagar blir egentligen det? Förmodligen inte många, om ens någon.

Hela filten i sin härlighet är i alla fall helt färdig nu.

All info om filten finns i ett tidigare inlägg.

Det är kanske lite vanskligt med virkade ullfiltar hos oss, vi har ju Luna...

För ganska exakt tre år sedan tog hon en stor tugga på en restgarnsfilt som precis blivit färdig. Jag har gjort flera filtar sedan dess och de har hon inte tuggat på så jag hoppas att den här får vara i fred för henne.

Färgerna gör mig så glad,

de är som en vitaminkick mitt i pandemieländet.

Alltigenom roligt

Snart är 875 gram garn omvandlat till en färdig filt. 

För ganska länge sedan köpte jag nio  härvor Gästrike 2-trådigt ullgarn från Järbo. En härva i varje färg. Min plan var att göra något av alla härvorna tillsammans men när garnet väl var hemma försvann inspirationen och garnet låg i en tygkasse och blängde surt på mig. 

En dag, för inte alls länge sedan, såg jag mönster till virkade rutor. Mönstret heter Kata, ett engelskt gratismönster på Ravelry, och det visade sig vara förfärligt omständligt och svårbegripligt men jag gav mig sjutton på att fixa det och med hjälp av fotot på rutan och en skopa envishet gick det. 

En härva på 100 gram räckte lagom till fyra rutor, de är ca 20 x 20 cm stora. 

Jag virkade på, åtta rutor, tolv, sexton. 

Jag tänkte att en lagom storlek skulle vara 5 x 7 rutor, alltså behövde jag 35 stycken. 

En härva, den grå, ville jag ha till montering, så jag behövde lägga till ett garn för att få till de sista tre rutorna. 

Jag valde ett cerise-färgat finullgarn från Rauma. Till Gästrike 2-tr hade jag virknål 3,5 mm men till finullen fick jag gå ner till 3 mm för att gå rutorna lika stora. 

Sen var de bara att börja montera. Det gick snabbare än jag trott. 

Nu är filten uppsköljd och ligger plant på tork. 

Ett alltigenom roligt projekt. 

Snart är filten torr och slät. Färgglad och fin är den redan. 

En enda

Precis som varje vår vill jag stanna tiden en stund.

Nu när allt slår och ut och blommorna är sköra och vackra vill jag vara mitt i det, så länge det går. Det är så flyktigt. Och fantastiskt. 

Skyddsänglarna som ville fram i ljuset är här nu. 

Precis så som jag föreställer mig dem. De är också flyktiga men närvarande på samma gång. 

De känns rätt.

Mitt i våren.

En stor vacker blomma på magnolian sparade rådjuren åt oss. 

Alla andra knoppar åt de upp men den här fick vara. 

Tack!